Brister i grundutbildningen går inte att kompensera som vuxen

Ju äldre en person är, desto sämre är hennes läskunnighet, räkneförmåga och IKT-kapacitet i genomsnitt, visar nya resultat från SASLA-projektet.

Brister i grundutbildningen går inte att kompensera som vuxen

09.01.2017
Vad händer med våra förmågor att klara oss i samhället när vi blir äldre? Ny forskning visar att kvaliteten på den utbildning en person får under sina första 25 år är avgörande för hennes hälsa och välmående senare i livet.

För första gången har data från PIAAC och PISA synats i sömmarna ur ett nordiskt perspektiv för att få svar på frågor om hur en människas ålder påverkar de tre viktiga färdigheterna läskunnighet, räkneförmåga och problemlösning med IKT (informationsteknik som bygger på kommunikation mellan människor).

– Vår forskning visar att ju äldre en person är, desto sämre är hennes läskunnighet, räkneförmåga och IKT-kapacitet i genomsnitt, vilket kan kopplas till försämrad livskvalitet, konstaterar professor Antero Malin vid Jyväskylä Universitet.

De tre färdigheterna spelar stor roll för hur en person klarar av att fungera självständigt i samhället. Läskunnigheten handlar om att kunna förstå till exempel myndighetstexter och kunna agera i enlighet med instruktioner av olika slag. Räkneförmågan omfattar förmågan att ta in, använda och förstå matematisk information, till exempel grafiska presentationer i dagstidningar. Den tredje viktiga färdigheten handlar om hur man klarar av att använda digital teknik för att kommunicera med andra och skaffa sig information.

– Det som spelar stor roll är hurudan utbildning en person har fått under sina 25 första år. En person som har högre högskoleexamen har betydligt starkare och mer välutvecklade förmågor vid 35 års ålder, jämfört med en person som till exempel inte har en examen eller varit arbetslös en längre tid, fortsätter Malin.

Malin har lett en grupp på tolv forskare som studerat förmågorna hos personer i åldern 16–65 år från Danmark, Finland, Norge och Sverige inom ramen för NordForsks program Education for Tomorrow. Data som använts är från OECD:s internationella undersökning av vuxnas kunskaper och färdigheter, PIAAC (Programme for the International Assessment of Adult Competencies), data från officiella register och från den tidigare internationella kartläggningen av läskunnighet bland vuxna, IALS (International Adult Literacy Survey) och PISA.

Det går neråt för alla – oberoende utbildning

– Det är väldigt viktigt att en person har tillräcklig förmåga att kunna läsa och förstå texter som till exempel har med den egna hälsan att göra. I längden handlar det om individens förmåga att kunna förebygga sjukdomar och överlag höja livskvaliteten, säger Egil Gabrielsen.

I det data han och Kjersti Lundatrae undersökt fann de bevis för att personer som har lägre förmåga att förstå texter också har sämre hälsa och lägre livskvalitet, jämfört med personer som har hög läskunnighet. Dessutom söker sig människor med låg läskunnighet mer sällan till hälsovården jämfört med personer med högre läskunnighet.

– Vi kan också koppla låg läskunnighet till sämre förmåga att ta mediciner på rätt sätt och att förstå recept, vilket i längden kan leda till sämre hälsa, konstaterar Gabrielsen.

Oberoende av en persons utbildning, arbetssituation, kön, språk och sociala bakgrund försämras hennes förmågor från och med 35-års ålder. Kurvan neråt ser ungefär likadan ut för alla människor och påverkas inte av till exempel vidareutbildning senare i livet.

Orolig för grundutbildningen

Generellt sett ökar unga människors förmågor avsevärt det första decenniet efter grundskolan, det vill säga i åldern 15-25. Efter det börjar förmågan avta – oberoende av vilken utbildning en person genomgår senare i livet. Forskare Anders Rosdahl vid SFI (det danska forskningscentret för välfärd) har tittat närmare på förhållandet PISA 2000 och PIAAC 2012.

– Man har kunnat visa att ju högre poäng en elev fick i PISA 2000, desto större sannolikhet att han har ett arbete och/eller studerar elva år senare. Ju lägre poäng en elev fick, desto större risk att han varken har ett arbete eller studerar, förklarar Anders.

Studien har visat hur oerhört viktigt det är att alla får en bra grundutbildning. En kvalitativ grundutbildning lägger grunden för hur en individs kognitiva färdigheter utvecklas i vuxenlivet.

- Jag är orolig för de beslut som nu fattats i de nordiska länderna, framför allt i Finland, där det har skurits ner rejält i de ekonomiska förutsättningarna för att ge barn en hög kvalitet på grundutbildningen. Vår forskning visar att det är väldigt svårt att senare i livet kompensera för brister i grundutbildningen, varnar Malin.

Projektet SASLA (Skill acquisition, skill loss, and age. A comparative study of cognitive foundation skills) är en del av NordForsks program Education for Tomorrow. Mer information om projektet.

Text och foto: Mia Smeds.

Nyhetsbrev
Facebook