Kunskapstriangeln bryter traditionella sektorsgränser

Foto: Sara Djupsund, norden.org

Kunskapstriangeln bryter traditionella sektorsgränser

05.09.2011
Kunskapstriangeln, det vill säga interaktionen mellan utbildning, forskning och innovation, diskuterades under en kunskapskonferens i Åbo, Finland den 23 augusti. För en välfungerande kunskapstriangel krävs det att alla delar stöder varandra som jämbördiga element och en politisk policy som backar upp den, något som även kan göras på nordisk nivå, menade flera av konferensdeltagarna.

Sakari Karjalainen, överdirektör vid Finlands Undervisnings- och kulturministerium, öppnade konferensen med att poängtera vikten av att implementera kunskapstriangeln i praktiken, något som till exempel kunde genomföras med läroplanerna som reella verktyg. Överlag så har bildnings- och kunskapssektorn ett stort ansvar för samhällsutvecklingen, fortsatte Karjalainen. Denna sektor är en viktig stöttepelare i det demokratiska och öppna nordiska samhället som inte skall underskattas.  

- Detta tema är högaktuellt när kriser i världen löser av varandra. Globalisering och begränsade resurser kräver att de insatser som görs skall göra så stor nytta som möjligt. Kunskapstriangeln handlar också om att nyttan av varje område blir större om det samspelar med andra områden, menade Halldor Ásgrímsson i sitt tal på konferensen.

Av största vikt vad gäller kunskapstriangeln är också att interaktionen mellan utbildning, forskning och innovation måste ske kontinuerligt och systematiskt, något flera talare nämnde. En av dem var Bjarne Kirsebom, rådgivare vid Sveriges Utbildningsdepartement, som även menade att de tre aktiviteterna kan variera i omfattning eller intensitet i det enskilda fallet, men alla tre måste involveras.

- Det existerar många aktiviteter som är i kunskapstriangelns anda i Norden, även om alla tre delar inte är representerade, förklarade Göran Melin, seniorkonsult på Technopolis, som jämfört pågående aktiviteter och strategier inom kunskapstriangeln i de nordiska länderna. I stor utsträckning är det helt enkelt en tolkningsfråga.

Ett systematiskt och kontinuerligt användande av begreppet existerar egentligen enbart i Sverige, enligt Melin. Förekomsten av strategier där alla tre delar finns kontinuerligt och systematiskt, finner man däremot i alla länder förutom på Island.

Gunnel Gustafsson, Kunnskapskonferansen 2010En nordisk institution för vilken kunskapstrianglen spelar en viktig roll, är NordForsk. Gunnel Gustafsson, direktör för NordForsk (bildet) poängterade att politisk policy skall gå hand i hand med forskningen. Även om de olika fälten talar olika språk bör retoriken gå att översätta, menade Gustafsson. Toppforskningsinitiativet är ett av de mest tydliga nordiska exemplen där hela kunskapstriangeln är representerad, något som bör utvecklas även i andra framtida projekt.

 

Läs rapporten "Kunskapstriangeln i Norden" här

Läs mera om Toppforskningsinitiativet och övriga nordiska globaliseringsinitiativ inom forskning och utbildning här.

Tekst og foto: Sara Djupsund, norden.org

Nyhetsbrev
Facebook