Mångfald i klassrummet

Heidi Safia Mirza. Foto: Linda Tammisto, Helsingfors universitet.

Mångfald i klassrummet

16.03.2016
Hudfärg, språk, kulturell bakgrund är några av de faktorer som gör elever i ett klassrum olika. Olikheter ska respekteras, men det är lättare sagt än gjort och kräver att läraren i rummet har de rätta verktygen. Utbildningen att respektera olikheter och mångfald börjar tidigt.

– När elever luftar rasistiska åsikter är det lärarens uppgift att styra diskussionen mot ett kritiskt ifrågasättande av åsikterna, säger professor Heidi Safia Mirza vid Goldsmiths College, University of London. Mirza vet att det är ett dilemma för läraren, en pedagogisk utmaning, att ta sig an rasistiska åsikter i ett klassrum. – Ofta vill man tysta ner de rasistiska kommentarerna, inte låtsas om dem, men det löser ingenting.

Professor Mirza är en av de första mörkhyade kvinnliga professorerna i Storbritannien och hennes expertisområden är ojämlikheter inom utbildningen som baserar sig på t.ex. etnicitet, kön, kultur och identitet.

”Vi” och ”de”

Många av de nyanlända immigranterna har en annan etnicitet, talar ett annat språk och är uppvuxna med en annan kultur än det man är van med i Finland, vilket skapar dilemman för lärare och lärarutbildare som ska undervisa om ras, tro och kultur.

– Det finns en röd tråd som går genom hela vårt utbildningssystem, från förskolan till universiteten, som handlar om hur man pratar om och positionerar ”de andra”. Det handlar om vilken sorts kunskap vi har och förmedlar om ”de andra”. Vi tror att vi lär oss om andra kulturer, men det vi gör är tittar ner på andra, säger Mirza.

Det handlar om makt och är en historisk fotboja från tiden när det vita Europa kolonialiserade och ockuperade andra delar av världen. – När vi studerar och läser om ”de andra” i skolorna är det perspektiv vi använder den vita mannens, han som kolonialiserade ”de andra”, säger Mirza. Hon efterlyser genuina berättelser av ”de andra” och deras erfarenheter i utbildningen för att bredda kunskapen om mångfalden av kulturer.

Migranterna saknas i debatten

Professor Mirza var gästtalare vid en konferens om social rättvisa inom utbildning, ordnad av det nordiska excellenscentret Rättvisa genom utbildning. – Vi pratar om migranter och flyktingar under konferensen, men när jag tittade ut över salen idag, där det satt kring 150 deltagare, såg jag bara en färgad människa i rummet, påpekade Mirza. Var är dem vi pratar om?

Det finns andra och tredje generationens immigranter i de nordiska länderna, men var finns de? Mirza påpekar att det saknas kapacitet att ta del av den kunskap som dessa människor besitter och det perspektiv de erbjuder. Det är fortfarande det auktoritativa vita synsättet som dominerar. Hon påminner om att Europas historia består av hundratals år av kolonialism, förtryck och exploatering och att det är något som Europa inte vill komma ihåg.

– Vi måste berätta historier, äkta berättelser som inte är styrda av det dominerande europeiska synsättet, för att bredda kunskapen om ”vi” och ”dem”. Det går inte att göra det här utan att tackla frågor om historia och identitet. Det som händer nu är att de vita europeiska institutionerna frågar av oss ”vad gör ni här?”. Vi är här för att ni var där, säger Mirza.

Utmana rasismen

– Alla lärare jag träffat är underbara, de vill arbeta för social rättvisa och mot rasism, men i sina vardagliga liv har de inte tid för och utrymme att prata om och utmana rasism, säger Mirza.

Följden är att lärarna reproducerar systemet. I sin forskning har Mirza mött många lärare som sagt att bara de hade tid skulle de ta sig an de svåra frågorna om rasism. Lärarna behöver stöd och verktyg att ta tag i de svåra frågorna för att kunna förändra attityder.

I den nya svenskspråkiga klasslärarutbildningen som startar vid Helsingfors universitet i höst ligger fokus just på social rättvisa, mångfald och flerspråkighet för att ge de blivande lärarna kunskap om och verktyg i att hantera bland annat rasism.

– I vår forskning har vi under flera år fokuserat på flerspråkighet, mångfald och social rättvisa och har under många år utvecklat och genomfört forskningsprojekt med den här inriktningen, säger professor Gunilla Holm som är initiativtagare till den nya utbildningen.
Inom ramen för det nordiska excellenscentret JustEd har Holm samlat Nordens 130 toppforskare inom områden utbildning och rättvisa. Centret koordineras från Helsingfors universitet och de samlade nordiska kunskaperna och erfarenheterna ligger som grund för den nya klasslärarutbildningen.

 

Mer om den nya svenskspråkiga klasslärarutbildningen

 

Tekst: Mia Smeds
Foto: Linda Tammisto, Helsingfors universitet

Nyhetsbrev
Facebook