Yrkesutbildningen – en återvändsgränd eller väg till högre utbildning?

Christian Helms Jørgensen, Roskilde Universitet, Daniel Persson Thunqvist, Linköping Universitet, Marja-Leena Stenström, University of Jyväskylä, og Ole Johnny Olsen, Universitetet i Bergen. Foto: Mia Smeds

Yrkesutbildningen – en återvändsgränd eller väg till högre utbildning?

05.07.2016
Utbildningen i de Nordiska länderna delar många gemensamma värderingar som jämlikhet och social inklusion. De Nordiska länderna har alla byggt starka och fria offentligt finansierade utbildningssystem som i teorin ger alla invånare likvärdiga möjligheter till utbildning. Ny forskning visar ändå att det här inte gäller för yrkesutbildningen.

”I de Nordiska länderna finns många olika system för yrkesutbildning (årskurserna 10-12, Norge: videregående skole, Sverige: gymnasieskolan, Danmark: ungdomsuddannelser, Finland: ammatillinen koulutus). I Sverige och Finland har vi skolbaserad yrkesutbildning, i Danmark ett system med lärlingsavtal och i Norge en blandning,” säger professor Christian Helms Jørgensen vid Roskilde Universitet. ”De här systemen har olika styrkor och svagheter, men står inför liknande utmaningar i framtiden.”

Helms Jørgensen har lett det Nordiska projektet Nord-VET (Learning from Vocational Education in the Nordic Countries) som är en del av NordForsk's program Education for Tomorrow. Inom projektet har de Nordiska forskarna kunnat bekräfta att de skillnader som finns mellan de nordiska ländernas system för yrkesutbildning påverkar de unga yrkesstudenternas möjligheter både vad gäller fortsatta studier inom högre utbildningen och tillträde till arbetsmarknaden.

”Våra forskningsresultat visar att det är svårt för de Nordiska systemen inom yrkesutbildningen att både ge de unga som väljer yrkesutbildning möjlighet både till högre utbildning och arbetsmarknaden," säger  Helms Jørgensen.

Inom den Nordiska utbildningspolicyn har man vinnlagt sig om att det inte ska finnas några återvändsgränder för de unga när de väljer väg efter grundskolan. Ett av målen har varit att alla ska ha möjlighet till högre utbildning, också de unga som valt en yrkesutbildning. Tanken är att det alltid ska finnas stigar inom utbildningssystemet som leder till högre utbildning. Därför har ett av målen med forskningsprojektet varit att leta efter nya lösningar på hur systemen inom yrkesutbildningen kan erbjuda unga tillgång till högre utbildning och samtidigt till arbetsmarknaden.

I Finland och Sverige är yrkesutbildningarna uppbyggda så att de studerande ofta smidigt kan fortsätta utbilda sig på akademisk nivå efter avlagd yrkesexamen. Systemen baserar sig på att de studerande är heltid i skolan. Nackdelen med det här systemet är att de studerande får svag kontakt till arbetslivet och att det finns få alternativen för de studerande som inte vill fortsätta studera efter avlagd examen.

I Danmark och Norge finns ett lärlingssystem som gör det möjligt för de studerande att ingå lärlingsavtal med arbetsgivare, vilket har visat sig vara en fördel för socialt missgynnade unga med speciella behov. Nackdelen med lärlingssystemet är att det är en återvändsgränd för de unga som senare i livet vill avlägga högre studier, dessutom är yrkesutbildningens rykte inte så bra som i de andra länderna.

När Christian och hans kolleger har studerat reformer som gjorts inom yrkesutbildningen i de olika nordiska länderna, har de upptäckt några goda exempel. En av trenderna inom de nordiska länderna är att yrkesutbildningen blir allt mer skolbaserad och därmed separerad från arbetslivet, förutom i Norge, där lärlingssystemet visat sig fungera bra.

"Våra analyser visar att det behövs två saker för att behålla en hög kvalitet på praktiken inom yrkesutbildningen. För det första behöver näringslivet vara mer aktivt involverade i hela utbildningen och för det andra borde staten göra det bindande för företag som tar emot praktikanter att vara mer delaktiga i utbildningen," säger Helms Jørgensen.

Det har varit svårt för myndigheterna att balansera de här två behoven. När staten blandar sig i mycket försvagas arbetsgivarnas engagemang, medan lite inblandning av staten har gjort att länkarna till högre utbildning har försvagats, vilket lett till att yrkesutbildningen uppfattas som en återvändsgränd.

"Beslutsfattare har begränsad förståelse för de multipla intressenter som är inblandade i yrkesutbildningen och för utbildningens dynamik," säger Helms Jørgensen. "De här intressenterna och den här dynamiken begränsar ibland de önskade effekterna av politiska reformer."

Mer informasjon om prosjektet: www.Nord-VET.dk
Professor

Foto: Professor Christian Helms Jørgensen, Roskilde Universitet, Universitetslektor Daniel Persson Thunqvist, Linköping universitet, Professor Marja-Leena Stenström, University of Jyväskylä, og Professor Ole Johnny Olsen, Universitetet i Bergen, diskuterte hva hver av de fire nordiske VET-systemene kan lære fra de andre nordiske landene under Nord-Vets konferanse i Roskilde 7-8. juni.

Tekst og foto: Mia Smeds

Nyhetsbrev
Facebook