Rättvis utbildning – från forskning till praktik

Gunilla Holm og Fritjof Sahlström. Foto: Terje Heiestad.

Rättvis utbildning – från forskning till praktik

19.11.2015
En ny svenskspråkig lärarutbildning startar vid Helsingfors universitet hösten 2016. Efter många år av brist på lärare för Finlands svenskspråkiga skolor tar två forskare från ett av NordForsks Centres of Excellence sig an uppgiften att avhjälpa läget.

- Vi vill att utbildningen som erbjuds barn ska vara rättvis. Det här är inte bara något som vi arbetar med – det är något vi brinner för, säger Gunilla Holm, professor i pedagogik vid Institutionen för beteendevetenskaper vid Helsingfors universitet. Hennes kollega Fritjof Sahlström, viceprefekt för institutionen, håller med. - Det är otroligt viktigt att vi inte bara forskar, utan att resultaten verkligen implementeras i praktiska åtgärder ute på fältet, tillägger han.

Stöd från nordiska nätverk

Inom ramen för Nordic Centre of Excellence “Justice through education in the Nordic countries” som ingår i NordForsk-programmet Education for Tomorrow samarbetar Holm och Sahlström med forskare från åtta olika länder. Kvalitet och mångfald i utbildningen står i fokus för deras forskning. - Det här är ett sätt för oss att omsätta vår forskning i praktiska lösningar, förklarar Gunilla Holm. - Det har varit nyttigt att ha det nordiska samarbetet inom centret som stöd i processen att övertyga andra om att detta är den riktiga vägen att gå.

En lång process

- Det är otroligt viktigt att vi inte bara forskar, utan att resultaten verkligen implementeras i praktiska åtgärder ute på fältet. Fritjof Sahlström

Ända sedan de först fick idén till den nya lärarutbildningen 2013 har de två kollegerna använt mycket tid till att få stöd från sin egen administration, intressenter och politiker, och till att skaffa finansiering. Hittills har det fått 6,6 miljoner euro i donationer. De medger att det har varit väldigt arbetskrävande, men båda är övertygade om att detta är det enda sättet att lösa problemet.

- Att säkerställa att språkminoriteten i ett samhälle har tillgång till en gedigen utbildning handlar om rättvisa, slår Fritjof Sahlström fast. - Här har vi en situation där minoriteten inte har samma förutsättningar som majoriteten och det är viktigt att göra något åt det.

Stora olikheter

Bristen på utbildade svenskspråkiga lärare har länge varit föremål för hätsk debatt. Kommuner och föräldrar klagar på undervisningens dåliga kvalitet och ständiga lärarbyten. Det finns faktiskt svenskspråkiga skolor i södra Finland utan en enda behörig klasslärare. Av lärarna i finskspråkiga skolor är ungefär 90 procent behöriga, medan motsvarande siffra för svenskspråkiga skolor är bara 80 procent. Enligt Sahlström är situationen ännu värre i Helsingforsregionen i södra Finland med bara 75 procent behöriga lärare.

Kontroversiellt

Den nuvarande svenskspråkiga lärarutbildningen administreras av Åbo Akademi och är sedan 1970-talet placerad i Vasa i Österbotten. Den regionen har bra lärartäckning, men i södra Finland finns det alltför få behöriga lärare. Olika åtgärder har under åren vidtagits för att tillmötesgå behovet, men lärarbristen håller i sig.

Att etablera en ny lärarutbildning i huvudstaden har dock inte varit enkelt, och den innebär att den nuvarande utbildningen i Vasa får konkurrens om sökande. Holm och Sahlström medger att det är ett kontroversiellt drag. Tidigare har det inte funnits tillräcklig politisk vilja att etablera alternativ, men efter en lagändring 2004 blev det formellt möjligt även för andra universitet att erbjuda lärarutbildning på svenska. Nu blir detta verklighet.

Flerspråkigt samhälle

I Helsingforsregionen växer tre fjärdedelar av alla barnen i svenskspråkiga grundskolor upp i tvåspråkiga hem och både finska och svenska används i de flesta aktiviteter utanför skolan.

- Det är viktigt att utbilda lärare som kan stödja mer än ett språk, säger Sahlström. Det handlar inte bara om själva språket, utan även om att kunna relatera till barnens kulturella referensram. Andelen barn med minoritetsbakgrund är störst i Helsingforsregionen och kommer att öka kontinuerligt. Just därför är det så viktigt att tänka framåt. - Med den samhällsutveckling som vi ser i Finland idag, är det ett viktigt socialt uppdrag att utbilda lärare som kan främja ett inkluderande samhälle, framhåller Sahlström.

De sista formaliteterna kring den nya lärarutbildningen ska avklaras under hösten 2015. Hösten 2016 kommer utbildningen för 40 nya lärarstuderande att inledas i Helsingfors universitets regi. På sikt är målet att etablera ett samarbete mellan Helsingfors universitet och Åbo Akademi.

 

Text: Lisa H. Ekli
Foto: Terje Heiestad

Nyhetsbrev
Facebook