Satsa mer på forskning

10.03.2006
Världens ekonomiska forum (World Ecomic Forum) placerade senaste höst för tredje gången Finland högst upp på sin lista över världens mest konkurrenskraftiga länder. Anmärkningsvärt var att även de andra nordiska länderna placerade sig högt på listan; Sverige på tredje plats, Danmark på fjärde plats, Island på femte plats och Norge på nionde plats.
AV: JAN-ERIK ENESTAM, finsk miljöminister och nordisk samarbetsminister
Opprinnelig publisert i Hufvudstadsbladet

Med tanke på att de nordiska länderna är små, har höga skatter och stora offentliga sektorer med omfattande välfärdssystem kan det te sig paradoxalt att man samtidigt befinner sig i toppen av världens konkurrenslistor.
Nordiska ministerrådets sekretariat och Huset Mandag Morgen gav i höstas ut en gemensam debattskrift med rubriken ”Norden som global vinderregion – på sporet af den nordiske konkurrencemodel”.

I debattskriften för man fram tanken om att framtidens konkurrens i högre grad handlar om att ta fram värdeskapande lösningar som andra svårligen kan kopiera – om att förstå såväl de globala förändringarna som sina egna styrkor och den egna kompetensen. För att kunna göra detta och även använda de egna styrkorna krävs det att det finns en stark innovationskultur.

Ett flertal opinionsbildare tar i debattskriften fram fyra grundbetingelser som de nordiska länderna har gemensamt i världsekonomin och som gör oss unika och som hittills gjort att vi klarat oss i konkurrensen. De gemensamma grundbetingelserna är att vi delar samfundsform, förstår varandras språk och att vi i förhållande till livsstilen befinner oss på samma nivå av självrealisering.

Dessutom har vi under en lång tid redan använt varandra som primär referensram.
Speciellt samfundsformen är av stor vikt när man pratar om de nordiska styrkorna på den globala marknaden. Den nordiska samfundsformen ger enligt forskningen ideala förutsättningar för innovation. Befolkningen i våra länder vågar ta initiativ, ta risker och engagera sig utan att behöva frukta alltför långtgående negativa konsekvenser. Med tanke på det som tidigare skrevs om innovationskulturen innebär det att vi redan har de rätta verktygen för att fortsätta vara framgångsrika.

En av de centrala förutsättningarna för att Norden skall kvarstå som konkurrenskraftig region är att vi kan visa upp världens bästa utbildningssy­stem. Det viktigaste kapitalet vi har i Norden är människor och den kunskapsbredd vi har. Norden skall vara bäst i världen på att utveckla existerande talanger och den unika kompetens som finns. Speciellt de områden som är vår styrka i den globala konkurrensen bör vi se till att utveckla; tvärsektoriellt samarbete, innovation, verkställighet och värdeskapande. Den nordiska ambitionen bör vara att vara ”bäst i klassen” i fråga om kompetensutveckling och ha de bästa institutionerna för att kunna utveckla den existerande kompetensen.
Trots att bredden i den nordiska kompetensen är viktig är det även viktigt att utnyttja det spetskunnande som innebär att man även i Norden kan komma med radikala idéer med stor innovationspotential. För att främja detta kunde man satsa ännu mer på forskning och utveckling än vad man gör i dag.

Utgångsläget för de nordiska länderna när det gäller forskning och utveckling är i ett globalt perspektiv gott. De nordiska länderna satsar i medeltal över tre procent av BNP på forskning och utveckling.
Svagheterna består i att man i Norden saknar tillräcklig kritisk massa, att synligheten och attraktiviteten för nordisk forskning inte är tillräcklig och att de banbrytande innovationerna oftast görs på andra håll än i Norden.
För att Norden skall kunna tävla om europeiska forskningsanslag och hävda sig i den allt hårdare globala konkurrensen inom forskningsområdet måste de nordiska länderna snabbt och målmedvetet satsa på ett förnyat och utbyggt samarbete, inte bara i Norden utan i hela Östersjöområdet.
Nyhetsbrev
Facebook