Europeiska forskningsområdet: närmare en inre marknad, men ännu inte framme

Kommissionär Maire Geoghegan-Quinn. Foto: European Commission

Europeiska forskningsområdet: närmare en inre marknad, men ännu inte framme

23.09.2013
EU-kommissionen lade idag fram en första övergripande analys av läget för den inre marknaden för forskning, eller det europeiska området för forskningsverksamhet (ERA) som den också kallas. Vissa framsteg har gjorts, men det finns fortfarande problem, och det finns en stor klyfta mellan de bästa och sämsta resultaten.

Rapporten ger faktaunderlag för att bedöma framstegen när det gäller sådant som öppen och rättvis rekrytering av forskare eller bättre spridning av vetenskaplig kunskap. Analysen visar att vissa framsteg har gjorts, men att även de bäst fungerande forskningsinstituten fortfarande brottas med problem som måste lösas före 2014, som är den tidsfrist som EU-ledarna satt för det europeiska forskningsområdet.

– Rapporten visar att det fortfarande återstår mycket arbete, säger kommissionär Maire Geoghegan-Quinn, med ansvar för forskning, innovation och vetenskap. Investeringar i forskning och utveckling är naturligtvis avgörande, men för att kunna använda pengarna rätt måste vi ha fullt fungerande forsknings- och innovationssystem. Nu måste alla EU-länder och alla som arbetar med forskning och forskningsfinansiering hjälpa till att ge europeiska forskningsområdet en rejäl skjuts framåt.

EU:s ledare har upprepade gånger betonat vikten av att fullborda det europeiska forskningsområdet. Det europeiska forskningsområdet handlar om att göra det lättare för forskare, forskningsinstitut och företag att röra sig, konkurrera och samarbeta över gränserna. Det stärker medlemsstaternas forskningssystem, ökar deras konkurrenskraft och gör det möjligt för dem att samarbeta mer effektivt för att ta itu med stora utmaningar.

Även om rapporten visar på framsteg på alla målområden belyser den en rad områden som fortsätter att vara bekymmersamma:

  • I många medlemsstater minskar de offentliga investeringarna i forskning och utveckling räknat i procent av de totala offentliga utgifterna.
  • Fortfarande skiljer sig reglerna för de nationella forskningsprogrammen åt mellan medlemsländerna (bland annat i fråga om rapportering) och detta försvårar gränsöverskridande forskningssamarbete.
  • Administrativa och politiska hinder hämmar utvecklingen och försvårar införandet av infrastrukturer, och nationella regler eller höga initialkostnader hindrar forskare från andra medlemsländer att få tillgång till dem.
  • Det är fortfarande inte självklart att alla forskartjänster tillsätts enligt öppna urvalsprocesser baserat på meriter. Exempelvis är det än så länge bara knappt hälften av alla lediga platser som utannonseras i hela EU, via EURAXESS -portalen. Detta hindrar forskarnas rörlighet och kan innebära det inte alltid är de bäst lämpade som får jobben.
  • Relativt få forskare i Europa är anställda inom industrin, och de som är det har inte förberetts tillräckligt för arbetsmarknaden.
  • Den bristande jämställdheten mellan könen innebär fortfarande att kvinnliga forskartalanger går förlorade, och detta är det område där ERA:s framsteg varit svagast.

 

Läs mer om rapporten på europa.eu



Hämtat från EU-kommissionen

Nyhetsbrev
Facebook