Unika data visar på stora sociala skillnader inom högre utbildning i Norden

Mikael Börjesson, Agnete Vabø och Jens Peter Thomsen har forskat i vilken social bakgrund studenterna inom den högre utbildningen i Norden har, hur den högre utbildningen är organiserad och hur rekryteringen av studenter skett.

Unika data visar på stora sociala skillnader inom högre utbildning i Norden

09.11.2016
Trots stora förändringar inom universitet och högskolor i Norden under de senaste trettio åren är den sociala strukturen väldigt stabil, de traditionella elitutbildningarna domineras fortfarande av studenter från högre sociala klasser och arbetarklassens barn återfinns framför allt på kortare yrkesutbildningar.

– Läkarutbildningen är fortsättningsvis den mest exklusiva utbildningen. Vi trodde nog att det skulle ha skett större förändringar i de sociala- och könsmässiga strukturerna över tid, att olika utbildningsområden skulle dra till sig nya grupper av studenter och utmana de traditionella elitutbildningarna, säger professor Mikael Börjesson vid Uppsala universitet.

Börjesson har tillsammans med andra nordiska forskare dykt ner i unik data för att analysera förändringar i den högre utbildningen i Norden under de senaste trettio åren. Det är första gången som de nordiska ländernas högre utbildning jämförs på det här sättet.

– Inga andra länder än de nordiska har den här typen av information på individnivå om nästan alla studenters sociala ursprung, gymnasiebakgrund och -betyg. Den här informationen gör att vi med hög precision kan jämföra olika länder och samtidigt får vi en samtidshistorisk analys av förändringar över tid, förklarar Börjesson som lett har lett det projektet Nordic Fields of Higher Education, en del av NordForsks program Education for Tomorrow.

Läkarutbildningens särställning

Han är entusiastisk, de senaste årens strävsamma arbete har nu gett resultat. Forskarna har tittat närmare på vilket kön och vilken social bakgrund studenterna inom den högre utbildningen har, hur den högre utbildningen är organiserad och hur rekryteringen av studenter skett. Resultaten visar att de sociala- och könsmässiga skillnaderna är rätt så lika varandra i de nordiska länderna.

– Alla länder har gått åt lite olika håll och infört olika förändringar, men när vi analyserade rekryteringen av studenter såg vi påfallande stabila mönster, säger Börjesson.

Han nämner läkarutbildningen som fortsättningsvis har en särställning i de nordiska länderna.
– Att läkarutbildningen fortsättningsvis har en sorts elitställning hänger ihop med att utbildningen är otroligt svår att komma in på. Vi behöver gå vidare med mer precisa analyser av varför vissa områden, till exempel läkarutbildningen, men även juristutbildning, tandläkarutbildning och längre konstnärliga utbildningar, har behållit en så selektiv rekrytering och fortsätter ha en så dominerande ställning i varje land, funderar Börjesson.

– Vi hittade också skillnader mellan de nordiska länderna. Till exempel är söktrycket till sociologi väldigt högt i Danmark, vilket gör den nästan till en elitutbildning, en ställning som ämnet inte har i de andra nordiska länderna, jämför Börjesson.

Ingenjörsutbildningen föll som en sten

I alla nordiska länder har studentantalet vuxit inom ekonomi- och samhällsvetenskapliga utbildningar.
– Det är också intressant hur storleken på vissa utbildningsområden varierar mellan de nordiska länderna. Till exempel i Finland är den tekniska utbildningen stor, medan det i Norge är humanistiska och samhällsvetenskapliga utbildningar som lockar flest studenter, konstaterar Börjesson.

Forskarna såg också hur ländernas olika utbildningssystem påverkat utbildningarnas storlek. När till exempel Sverige gick in för ett marknadsorienterat system 1993 blev det upp till högskolorna själva att bestämma vilka utbildningar de skulle satsar på. Vissa utbildningsområden expanderade snabbt medan andra förlorade studenter.

– Till exempel ingenjörsutbildningar med fokus på it växte kraftigt under 1990-talet, men föll som en sten efter IT-kraschen 2001. Det visar att högskolorna snabbt svarade på näringslivets behov. Vårdutbildningarna är mer stabila till sin omfattning eftersom de är beroende av den offentliga sektorn, säger Börjesson.

Svårt rekrytera till lärarutbildningen

I Finland sticker lärarutbildningen ut med sin popularitet bland studenterna, medan framför allt den kortare lärarutbildningen i de övriga nordiska länderna haft svårt att rekrytera.

– Om man har ett marknadssystem minskar det möjligheten att trycka över studenter från ett område till ett annat och de utbildningar som inte kan locka studenter får problem. Det leder i sin tur till att utbildningarna inte alltid matchar arbetsmarknadens behov så bra.

Det viktiga förhållandet mellan den högre utbildningen och arbetsmarknaden har inte varit projekts syfte men framstår nu som ett viktigt område att se närmare på.

– Det vore också synnerligen intressant att analysera högskolornas internationalisering, hur studenterna rört sig mellan de nordiska länderna och hur de nordiska högskolornas rekrytering förhåller sig till globala strömmar av studenter, säger Börjesson.

För att få en mer heltäckande bild av den sociala strukturen i nordisk högre utbildning vore det nödvändigt att titta närmare på hur universitetsanställda rekryteras.

Resultaten från projektet presenterades på en konferens i Uppsala 28-29 september.

Mer information om projektets resultat.

Text & foto: Mia Smeds

Nyhetsbrev
Facebook