- Vi skall samverka mera med våra grannområden

31.10.2005
- NordForsk kommer att sträva till att samverka mera aktivt med våra grannområden, både kring Baltikum och i den nordvästra riktningen. Det sade NordForsks direktör Liisa Hakamies-Blomqvist i sitt tal till de nordiska forskningsministrarna under Nordiska Rådets session som nyligen hölls i Reykjavik. Läs hela talet här.
Honorationes, mina damer och herrar, det är en glädje och och en ära för mig att idag få säga några ord om NordForsk till denna illustra församling. Jag vill börja med att säga att det var verkligen en visionär gärning att inleda och genomföra det arbete som ledde till inrättandet av NordForsk. Om vi inte hade ett dylikt nordiskt organ idag, skulle få vældigt bråttom att inrätta ett. Men ni var altså , såsom goda nordbor också bör vara, före er tid med det initiativet.

Vi lever ju i en tid som präglas av en intensiv glokalisering. Ordet glokalisering, snarare än globalisering, påminner oss om att den ökande ekonomiska, sociala och kulturella globaliseringen samtidigt frammanar en reaktion eller en motkraft, nämligen ett behov av att skapa, upprätthålla och omdefiniera lokala eller regionala identiteter. Denna växelverkan har präglat även intresset för nordiskt samarbete inom forskningen. Vi har bakom oss en relativt stabil tid av bara måttligt stort intresse för samnordiska satsningar. Då världen för ca 20 år sedan började öppna sig, dels genom Europas integration, dels genom det globala informationssamhället, falnade intresset för Nordiskt samarbete för en tid. Detta kanske var ganska naturligt med tanke på forskningens inherent universella och universalistiska natur. Om man kan nå vem som helst i hela världen, varför skulle man då välja att leka just med grannationen? Under den allra senaste tiden har dock trenden vänt och vi ser ett ökande intresse för nordiskt samarbete igen. Detta syns bland annat i ökande antal sökanden för NordForsks olika stödformer. Och tack vare Ministerrådets tidiga initiativ är NordForsk nu riggad och färdig att hissa ankare och dra nytta av dessa gynnsamma vindar!

Det nya nordiska forskningssamarbetet har dock delvis en ny uppgift och en ny anda. Om man tidigare sökte sig till varandra, för att få arbeta med varandra och syssla med främst frågor som uppfattades som nordiskt intressanta, så söker man sig nu till varandra för att gemensamt kunna vara starka nog för att göra sig gällande på europeisk och världsnivå. Inom forskningen har andan av samarbetet vänt från litet nordiskt introvert till globalt extrovert.

Det nya nordiska samarbetets anda kommer också att prägla NordForsks strategi. För det första kommer vi att grunda våra prioriteringar på de nationella forskningsstrategierna. Vi skall alltså inte samla på oss en liten pott pengar för små mysiga, specifikt nordiska aktiviteter. Den finansiering vi ger skall i huvhudsak hjälpa existerande forskargrupper i Norden, med god potential att vara bland de världsledande inom sina respektive områden, att bli ännu bättre och konkurrenskraftigare, genom att kunna integrera sina resurser och efforter. Det kommer att vara en viktig del av vårt arbete, inom den närmaste framtiden, att tillsammans med de nationella aktörerna identifiera samnordiska vetenskapliga styrkepositioner och hjälpa dessa med olika typer av satsningar att profilera sig på större arenor. Men vi är inte enbart intresserade av väletablerad excellens inom forskningen. Det är min ambition att utveckla instrument som gör det möjligt att tidigt identifiera blivande excellens. Genom en klok kombination av satsningar som innebär olika stora risker kan NordForsk –som vilken investerare som helst - garantera att vi både får säker avkastning på våra investeringar och också har en möjlighet till helt sagolika överraskningsvinster.

En annan kursskiftning blir att vi kommer att sträva till att samverka mera aktivt med våra grannområden, både kring Baltikum och i den nordvästra riktningen. I olika aktiviteter kan olika konstellationer av närområdepartners vara aktuella. Likaså får vi utveckla ett bra instrumentförråd för att åstadkomma detta; ibland kan en mera mainstreaming ansats vara bra, med särskild hantering av t ex ryska sökanden inom våra traditionella instrument, ibland kan kanske specifika, riktade instrument fungera bäst. För att ge ett exempel: i en intern genomgång som vi nyligen gjorde av våra satsningar med ryska deltagare konstaterade vi att de största hindren för effektiv samverkan ofta är forskningspolitiska till sin natur. Därför vill vi nu utveckla arenor där vi kan mötas och gemensamt dryfta frågor av denna typ för att på sikt kunna avlägsna hinder för ett effektivt samarbete.

Det är klart att även den europeiska dimensionen kommer att få ökad betydelse i NordForsks arbete. I det nya ”Europe of regions” är det vår anspråklösa ambition att bidra till att göra Norden till Europas mönsterelev och föregångare bland regionerna, enligt Lissabon-strategins anda, genom att stärka forskningssamverkan och öka kontakterna mellan forsknings- och innovationsverksamhetern.

Låt mig avsluta med att fråga följande: vad är egentligen mervärdet av nordiskt samarbete innom forskning? Det allmänna svaret har redan kommit fram och är rätt uppenbart: ensamma är vi små, tillsammans kan vi lättare nå den kritiska styrkan för att bli världsledande. Små länder befinner ju sig innom forskningssammanhang i en dubbelt problematisk situation. Å ena sidan har de inte råd till att vara både breda och djupa, dvs täcka alla områden med egen excellent forskning. Å andra sidan har de inte råd att bli för smala heller, för de behöver ny kunskap på alla områden och måste ha tillräcklig kompetens hemmavid för att kunna absorbera den forskningkunskap som producerats i andra länder.

Begreppen ”nordisk nytta” eller ”nordiskt mervärde” debatterades vid ett första symposium inom serien NORIA, Nordic Research and Innovation Area, som NordForsk organiserade för några veckor sedan. Avsikten med symposiet var att i första hand diskutera samverkansformer och instrument innom nordiskt forskningssamarbete, men vi fick därutöver ett stimulerande meningsutbyte om Cui bono (vem gagnas). Slutsatsen blev att dessa termer kan ha två delvis olika innebördar. Dels produceras nordisk nytta innom forskning om vi tillsammans gör någonting bättre och når längre än vad vi skulle ha gjort ensamma, att vi genom en nordisk satsning får en summa som är större än sina beståndsdelar. Dels kan nordiskt samarbete innom forskningens område bidra till att ge övriga världen kunskap som den annars inte skulle ha fått, med andra ord, producera global nytta.

Det är också viktigt att ha i åtanke att frågan om nordiskt mervärde i forsningssamarbete har specifika inomvetenskapliga dimensioner som vi bör fånga upp i kommunikation med forskarvärlden. T ex är medicinindustrin generellt intresserad av att köra kliniska prövningar i Norden, bl a därför att de nordiska sjukhusen samlar patienter från alla sociala strata, i motsats till länder med mindre utvecklad offentlig sjukvård. Ett annat exempel är stamcellsforskningen, där de sociala, juridiska och vetenskapliga förutsättningarna är gynsamma i Norden, och de existerande grupperna når genom samarbete en kritisk massa som gör dem konkurrenskraftiga med ledande forskargrupper i världen.

De ovannämnda två dimensionerna av nordiskt mervärde i forskningssamarbete, att kraftsamla nordiskt och att ta ansvar och bidra globalt, avspeglar för övrigt den mera allmänna Dubbla Nordiska Uppgiften som Norden och nordborna har, och som är att säkerställa den nordiska samhälls- och välfärdsmodellen för kommande generationer och att ta sin plats och sitt ansvar för utvecklingen i vår egen världsdel och globalt. Min personliga ambition är att se till att NordForsk blir ett viktig verktyg i detta arbete. Tack för Ert intresse hittills och framöver!
Nyhetsbrev
Facebook