Sju forskningsprojekt finansierade genom det nordisk-brittiska initiativet för forskning om Migration and Integration 2019–2014 har undersökt de strukturella, kulturella och sociala dimensionerna av integration, inklusive allt från rollen av utbildning, hem och boende, tillgång till arbetsmarknaden och lokala nätverk.
En ny rapport sammanfattar de viktigaste resultaten och publikationerna från projekten, och understryker att integration lyckads då lokala aktörer, institutioner och migranter själva har handlingskraft och möjlighet att påverka samt när beslutsfattningen beaktar komplexiteten i människors liv i stället för att skapa enformiga modeller som ska passa alla.
De huvudsakliga resultaten visar bland annat att
- Flyktingpolitiken har haft varierande effekter: bosättningspolitiken i Norge ledde till få fördelar på arbetsmarknaden, medan Skottlands bredare tillgång till subventionerade bostäder minskade hemlösheten bland flyktingar.
- Det förekommer spänningar och oenigheter mellan de lokala och nationella myndigheterna kring integrationspolitik och integrationsåtgärder i Sverige, Danmark och Storbritannien.
- Ungdomar med invandrarbakgrund har ofta högre utbildningsambitioner än sina jämnåriga i majoritetsbefolkningen. I Norge och Sverige är det mer sannolikt att de påbörjar och snabbt avlägger en högre utbildning än unga i majoritetsbefolkningen.
– En styrka i initiativet var engagemanget för att sprida resultat brett, vilket säkerställde att ny kunskap nådde skolor, samhällen och beslutsfattare i Norden och Storbritannien. Vi är stolta över att de finansierade projekten har genererat kunskap som både är akademiskt relevant och användbar för beslutsfattare som arbetar med migration och integration, säger seniorrådgivare Bethina Strandberg-Jensen.
