Starkt nätverk tar nordisk forskning om precisionsläkemedel till nya nivåer

Läkemedel ordineras ofta som om alla patienter hade samma behov. Forskningsprojektet Nordic POP startade år 2018 med avsikten att utveckla infrastrukturen och öka kunskapen om precisionsläkemedel, det vill säga läkemedel som är utvecklade för en viss patientgrupp eller sjukdomsvariant. Tvärvetenskap var en av projektets grundpelare.

– Det är viktigt att vi identifierar biomedicinska innovationer och nya sätta att behandla personer. Vi börjar tänka på produktutveckling först i följande steg. Därför heter projektet POP som står för patientorienterade produkter. Vi optimerar designen och anpassar läkemedlens egenskaper efter patientens behov. Det involverar inte bara biologi men också aspekter av kemi, fysik, ingenjörsvetenskap och samhällsvetenskaper. Sammantaget vill jag påstå att vi har ett starkt globalt nätverk, säger projektledare Jukka Rantanen, professor och institutionsledare vid Köpenhamns universitet.

Projektet har utforskat olika sorters läkemedel i olika former, tabletter, krämer, inhalerbara produkter och injicerbara läkemedel.

– Vi drivs av den lokala miljön i våra länder. Forskningen följer samhällets behov och vad lokala företag gör. I Danmark, jobbar till exempel Novo Nordisk med injicerbara läkemedel och Leo Pharma med krämer, så detta har varit också vårt fokus där.

Samarbete med grannar

Projektet är ett storskaligt samarbete mellan tio universitet i Danmark, Sverige, Norge, Finland och Island. Samarbete med grannar har varit en av de främsta drivkrafterna.

– De centrala forskarna i projektet är ungefär i samma ålder och kände varandra från då vi var doktorander. Vi alla hade kontakter med USA, Kina och Australien, men samarbetena började kännas spretiga, och det blev ganska arbetskrävande med alla långa resor. Vi såg därför potentialen med att ha lokala doktorandnätverk och behovet för att samarbeta med nära grannar för att bygga hållbara forskarnätverk, säger Rantanen.

– Detta har blivit ännu tydligare under åren efter pandemin. Med all geopolitisk osäkerhet har det blivit svårare att upprätthålla kontakterna med USA, och kontakterna till Kina har sitt eget lager av komplexitet. Så att ha tät mobilitet, korta och enkla resvägar till laboratorierna och ett robust nätverk har varit väldigt viktigt för oss. Projektet har varit ett smidigt samarbete baserat på liknande värderingar, minimal hierarki i strukturerna och öppen nordisk dialog, fortsätter han.

Mobilitet och studentutbildning

Projektet har fokuserat på att bygga nätverk över de nordiska landsgränserna och erbjuda utbytesmöjligheter för magisterstudenter och doktorander.

– Många av oss seniorforskare i projektet har rest runt i världen för att göra våra doktorandstudier, postdoktorala perioder och sabbatsår. Vi delar därför åsikt om att forskningserfarenhet i utlandet är viktigt. Det lättaste sättet att byta land är till ett grannland med likasinnade människor. Mobilitet är för oss också ett sätt att blanda den nordiska akademiska scenen och i slutänden bidra med kompetens till den nordiska läkemedelsindustrin, säger Rantanen.

– Jag skulle säga att projektet huvudsakliga resultat är de generationer med doktorander som har utbildats genom projektet. Det är den mest betydelsefulla effekten. De har verkligen nått ut i samhällena och jobbar nu i olika förteg, fortsätter han.

Från forskning till startup och genomslag i industrin

Flera nya företag inom läkemedelsindustrin har grundats baserat på projektet. Ett av dem är CurifyLabs som har byggt en plattform och teknologi som möjliggör 3D-skrivning av individanpassad läkemedelstillverkning.

Niklas Sandler Topelius grundade företaget år 2021 efter att ha varit del av Nordic POP. Han var professor och vicerektor vid Åbo Akademi i Finland när projektet startade, och tillsammans med sitt team forskade han på hur 3D-printteknologier kan användas för småskalig, patientanpassad läkemedelstillverkning.

– Idéerna och koncepten bakom CurifyLabs kommer direkt från forskningen. Vi såg att det fanns potential för tekniska lösningar att kunna automatisera något som traditionellt gjordes manuellt och ville ta dessa koncept från forskningsmiljö till praktisk användning i apotek och sjukhus. Enligt min erfarenhet är det via företag som innovationer verkligen kan nå marknaden och komma patienter till nytta. Att ta steget att starta företag kändes därför naturligt, säger han.

Vad har du tagit med dig från Nordic POP till företagsvärlden?

– Nordic POP var ett mycket givande nätverk för forskarutbyte och idéutveckling. Jag upplever att Nordic POP lyfte det nordiska samarbetet mellan universiteten till en helt ny nivå. Det faktum att man delade infrastruktur och kompetens gjorde det möjligt att genomföra mer avancerade projekt och bygga långsiktiga, meningsfulla samarbeten. Den erfarenheten av samarbete över organisatoriska gränser har varit värdefullt även i företagslivet, där partnerskap och nätverk är avgörande för framgång, säger Sandler Topelius.

Vägen framåt

– Med detta projekt har vi lärt oss att arbeta tillsammans i Norden inom detta fält. Det är väldigt viktigt att vi fortsätter arbetet, utvecklar utbytesmöjligheterna, behåller den nordiska utbildningen i världsklass och bygger upp en stark industri här. Med en stark industri kan vi säkerställa kvalitetsläkemedel och tillverkning samt en tryggad försörjningskedja för hela regionen. Och som ytterligare nordiskt nytta kan vi bidra med en välutbildad framtida arbetskraft till den lokala life sciencesektorn. Vi har kapacitet att skicka lärare runt i Norden och dela undervisningsmaterial, så att vi kan säkerställa att utbildningen i de nordiska länderna blir mer samordnad, säger Jukka Rantanen.

Han och hans kollegor jobbar för närvarande med ett nytt NordForsk-finansierat projekt som kallas Nordic Pharmaceutical Translation and Innovation (NordicPharmaTrain) och leds av professor Christel Bergström från Uppsala universitet.

– I Nordic POP hade vi mest forskningsambitioner. Med NordicPharmaTrain vill vi ta ett steg längre mot översättning av forskningsresultat till industrin och sjukvården. Vi vill se att läkemedlen kommer till användning och ge ett starkare stöd till startup-tänkande, entreprenörskap och innovation, samt bygga en starkare kontaktyta mot industrin, säger han.