I Amazonas växer en planta som heter Bixa Orellana, eller achiote i Ecuador och urucum i Brasilien. En novembereftermiddag i Finland användes fröet av denna planta från Amazonas till att färga garn i en grann orange färg.
Färgningsprocessen var huvuddelen av en workshop med forskningsnätverket Making Knowledge for Sustainable Transformations (MAST) som finansierats genom NordForsk-utlysningen Knowledge sharing and capacity building networks to strengthen Indigenous perspectives in research.
MAST nätverket består av forskare och designers från Aalto-universitetet i Finland, Samisk Høgskole i Norge, Aalborg Universitet i Danmark och Umeå Universitet i Sverige. Tillsammans utforskar de hur urfolkskunskap knyter an till design och delar erfarenheter genom en serie av tre workshops.
– I designfältet jobbar vi mycket med tanken om att vi producerar kunskap genom de saker vi skapar, vilket är lite annorlunda jämfört med andra forskningsfält. Men vi har sett att vi har en gemensam kunskapsförståelse med urfolk. Kunskap produceras inte bara genom att skriva text och publicera forskningsartiklar men också genom att laga ett bälte, fläta något eller jobba med renben, som vi gjorde under vår första workshop. Det är kärnan i både urfolkens förståelse av världen och hur designers producerar kunskap, säger Julia Valle Noronha, biträdande professor vid Aalto-universitet och projektledare för MAST.
Sammankoppling mellan den globala nord och det globala syd
Valle Noronha är ursprungligen från Brasilien och har kollegor i nätverket från Ecuador och Colombia. I den andra workshopen låg fokus därför på att främja dialog mellan den globala nord och det globala syd.
– I Sydamerika har det gjorts en hel del jobb för att kunna bedriva den här sortens forskning och samarbeta med ursprungsbefolkningar. Vi tyckte därför att det skulle vara värdefullt att lära av varandras erfarenheter, se hur vi kunde knyta kontakter och främja urfolkskunskap, säger Valle Noronha.
Hantverk och kunskapsspridning
Workshopen vid Aalto-universitetet i Finland varade i två dagar och inleddes båda dagarna med presentationer av nätverksdeltagare och inbjudna gästtalare från Peru och Colombia. Efter presentationerna färgade deltagarna garn och använde garnet för att brodera en karta med idéer, koncept och gemensamma värderingar som närverket hade kommit överens om under den första workshopen i Kautokeino i Norge tidigare i år.
Som en integrerad del av workshoparna hölls diskussionscirklar där deltagarna tillsammans reflekterade kring vad de lärt sig.
– Vi har diskuterat mycket. Oavsett vad vi skapar, så är bara aktiviteten i sig inte kunskapsdelning. Vi kommer från olika länder. Vi har alla olika språk, olika koncepter och olika behov. Om vi inte talar med varandra och förklarar åt varandra skulle vi inte kunna dela kunskap alls, säger Hanna-Máret Outakoski, professor i samiska språk och samisk didaktik vid Samisk Høgskole.
Erkänna och värdesätta urfolkskunskap
Workshopen avslutades med en öppen utställning på Aalto-universitet av workshopens slutgiltiga produkt, den broderade konceptkartan.
– På kartan nämns en idé om att hela akademin och olika sätt som man kan dela akademisk kunskap på. Inom design och konst har vi gått igenom många svårigheter med att validera kunskapen vi gör. Men vi som designers vid stora universitet har lyckats legitimera vår expertis mycket snabbare än urfolk. Vi kan publicera ett konstverk genom en utställning, inte bara i en akademisk tidskrift, till exempel, säger Julia Valle Noronha.
Tillsammans hoppas nätverket kunna bidra till att urfolkskunskaper ska erkännas och värdesättas mer som vetenskaplig kunskap.
– Att skapa kontakter är nätverkets huvudsyfte. Det samlar de knappa resurserna kring urfolks kunskapsproduktion. Vi har diskuterat hur vi kan gå vidare efter nätverket. Vilken roll har de majoritetsledda universiteten och hur kan vi bidra till att lyfta fram urfolksröster? En annan viktig fråga är: kan vi börja utveckla kurser baserade på urfolkskunskap och epistem, och i så fall hur? Som same känner jag mig privilegierad som kan jobba på mitt eget språk och att ha ett samiskt universitet. Men vi är en liten gemenskap, så genom att samarbeta med större universitet och forskare med urfolksbakgrund kan vi skapa bättre möjligheter för andra urfolksgemenskaper att legitimera sin kunskapsproduktion, säger Samuel Valkeapää, forskare vid Samisk Høgskole.
Läs mer om MAST nätverket och deras workshops: MAST network | Making Knowledge for Sustainable Transformations
