Forskning avslöjar splittring mellan nationell och lokal migrationspolitik

Vem anses vara värd välfärdstjänster och vem inte? Det är en av frågorna som forskningsprojektet Migrants and solidarities: Negotiating deservingness in welfare micropublics (Solidarities) undersöker.

Projektet utförde sex case-studier i Sverige, Danmark och Storbritannien med syfte att förstå hur idén om ’deservingness’ (värdighet) och olika former av solidaritet utvecklas i möten mellan mellan migranter, inklusive asylsökande, välfärdsleverantörer och aktörer inom den tredje sektorn.

– Vi har fått nya insikter om dynamiken och maktförhållandet i relation till det omtvistade begreppet värdighet. Utgående från tidigare forskning vet vi att tanken om vem som förtjänar stöd är tätt kopplat med faktorer som ålder, etnicitet och kön. Men det vi ville göra annorlunda är att inte bara undersöka attityder och åsikter om värdighet utan faktiska handlingar. Hur utspelar sig tanken om vad olika personer förtjänar i praktiken i faktiska interaktioner mellan migranter och välfärdsaktörer, säger Mette Louise Berg, professor i migration- och diasporastudier vid University College London Social Research Institute.

Ökad fientlighet i migrationspolitiken

Berg är ledare för projektet Solidarities som var aktivt mellan 2020 och 2025. Forskningen utfördes under en speciell tidsperiod. Projektet startade mitt under Covid-19 pandemin och till exempel en av projektets fokusgrupper, äldre pakistanska migranter i Danmark var särskilt utsatta under nedstängningarna. Reaktionerna på kriget i Ukraina i starten av 2022 väckte nya frågeställningar kring värdighet, välkomnande och solidaritet i alla tre länder.

– Den politiska retoriken kring migranter, asyl och flyktingar har varit skarp och fientlig i alla tre länder och vi har sett dramatiska politiska åtgärder under forskningsperioden. I Sverige till exempel såg vi en radikal utveckling från ett jämförelsevis migrantvänligt land till ett mycket restriktivt land med ambitionen att bli ett av de mest restriktiva länderna i Europeiska unionen. Ett klimat av osäkerhet utvecklade sig i Sverige, inte bara bland migranter utan också bland välfärdsaktörer. I Danmark riskerade syriska flyktingar att bli av med sin skyddsstatus på grund av ändringar i danska lagstiftning vid forskningstidspunkten, berättar Berg.

Spänningar mellan olika politiska nivåer

Samtidigt såg forskarna solidaritet och motstånd från personer som på lokal nivå utmanade både retoriken kring migration och den nationella lagstiftningen.

– Våra forskningsresultat visar att tanken om värdighet konstant omförhandlas i interaktioner med välfärdstjänster. Vi såg definitivt spänningar mellan nationell beslutsfattning och diskurs och den lokala nivå, där folk möts och relaterar till varandra på ett mänskligt plan och inte bara i form av stereotyper. Bland annat märkte vi att nationella regeringars riktlinjer och beslut implementerades på olika sätt i de lokala myndigheterna och kommunerna, säger Berg.

När miljön blev mer skärpt gentemot migranter i de tre länderna, såg forskarna också att civilsamhället och organisationer inom tredje sektor tog initiativ och agerade i solidaritet till migranterna.

– Vår forskning har öppnat rum för reflektion kring den roll som aktörer inom tredje sektorn och volontärer har och de dilemman de står inför i relation till nationell politik. Vi har sett debatt bland dem om vilken deras roll ska vara: ska de träda in och fylla de luckorna i behovet av stöd bland migranter, eller ska de försöka motarbeta den strama migrationspolitiken? Ska de ägna sig mer åt politisk kampanjverksamhet, eller försöka skapa motoffentligheter och alternativa strukturer? Att stödja migranterna på ett omedelbart plan förändrar tyvärr inte de större strukturerna.

Utmaningar med boende

Boende för personer väntar på asylbesked är en politisk mycket omstritt ämne i Storbritannien på grund av en nationella bostadsbrist.

– Förmedlingen av asylboende har stort sett privatiserats och det finns ett starkt incitament för de privata aktörerna att flytta asylsökande till platser med billiga hyresbostäder. Dessa finns ofta i små ekonomisk utsatta städer på landsbygden där arbetslöshetsgraden ligger över genomsnittet. De lokala myndigheterna har väldigt lite att säga till om vem, var och hur många som bosätts i deras kommun. Det skulle vara bra om nationella beslutsfattare lyssnade mer på lokala myndigheter och utformade sin politik utifrån deras insikter, säger Berg.

Projektet utförde medvetet forskning i landsbygdsområden och provinsiella småstäder.

– Mycket forskning har redan gjorts i stora globala, multikulturella städerna. Men i samband med att asylsökande allt oftare flyttar eller utlokaliseras till landsbygden blir de ofta avlägsnade och isolerade från etniska nätverk och stödorganisationer vilket orsakar nya utmaningar för migranterna och dem som stöder dem. Det kan handla om något så simpelt som var man ska få tag på etnisk mat i en liten by med dyr kollektivtransport, säger Berg.

Kreativ forskningsförmedling genom konstutställningar

För att engagera en bredare publik och nå ut till fler än bara de som läser akademiska forskningsartiklar skapade forskarna utställningar i Danmark och Storbritannien i samverkan med personer som har egna erfarenheter av asylsystemen i respektive land.

En grupp syriska konstnärer som är flytt till Danmark skapade tillsammans med forskarna en två veckor lång utställningsfestival med titeln Fast grund under fødderne? Den inkluderade diskussioner och interaktiva evenemang med teman som solidaritet, värdighet, grannskap, gemenskap, rasism samt hopp och oror inför framtiden. I Storbritannien skapade forskarteamet en popup-utställning i samarbete med medforskare som har egen erfarenhet av asylsystemet och arkitekten Nadia Mendez Guevara. My Name Is Not 'Asylum Seeker' fokuserade på utmaningen med att sätta sitt liv på paus medan man väntar på asylbeslut utan rätt att arbeta under tiden.

– Utställningen handlade också om hopp, gästvänlighet och lokala samband som asylsökande kan delta i. Jag hoppas de två utställningarna har bidragit till mindre laddade, mindre politiserade diskussioner och en mer nyanserade förståelse av asylsökande som människor och inte bara siffror. I alla tre länderna finns behov för att omformulera narrativet kring migration och asyl, säger Mette Louise Berg.