För flyktingar som kommer till Norden och Baltikum är tillgången till hälsovård inte alltid rättfram. Barriärer som brist på information, utmaningar med kommunikationen, sårigheter att navigera systemen och bristande tillit står ofta i vägen.
Projektet Promoting Access to Health Services through Participatory Approach: E-Health Intervention to Promote Good Health Seeking (PATHS) vill minska på luckorna och förbättra tillgången till hälsovård för flyktingar och andra migrantgrupper.
Projektet ämnar kartlägga och förstå både ukrainska kvinnliga flyktingars erfarenheter av tillgång till hälsovård och hälsovårdssystemets samt vårdpersonalens perspektiv. Dessa insikter används för att utveckla en användarcentred digital vårdlösning som ska stödja systemnavigation, kommunikation och tillgång till pålitlig information.
– Överlag är vi väldigt fokuserade på att främja jämlik hälsa och skapa mer jämlika hälso- och sjukvårdssystem, säger Ashis Jalote-Parmar, försteamanuensis, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet och projektledare för PATHS.
Huvudsakliga hinder för tillgång till hälsovård bland migranter
Projektet har nyligen avslutat datainsamling i två av partnerländerna Estland och Norge, och datainsamlingen i Sverige pågår. Data har redan visat att det finns gemensamma mönster över landsgränserna.
– Det vi ser är nyanserat och tätt sammanlänkat. Språk och kommunikations barriärer kan få folk att känna sig missförstådda och inte helt hörda. Brist på information om hur man navigerar systemet kan underminera tilliten. Det finns ofta en lucka mellan vad folk har rätt till och vad de faktisk får åtkomst till i praktiken. Till exempel i Norge kan en flyktingkvinna ha rätt att se en specialistläkare, men i praktiken måste hon först registreras med en allmänläkare, förstå remisskravssystemet, boka en tid, och tydligt förklara sitt hälsotillstånd. Om hon inte förstår systemet med remisser eller det allmänläkaren säger kan det vara att hon inte når en specialistläkare även om hon har rätten till det, säger Jalote-Parmar.
I Estland lyfter hälsovårdspersonalen det digitalt först-baserade vårdsystemet som det främsta hindret för flyktingar, enligt Jalote-Parmar.
– De säger att det är svårt för många att förstå hur e‑konsultationer, onlinebokning och digitala journaler fungerar. Därför behöver vårdpersonal stötta flyktingpatienter, särskilt äldre, i att navigera i det digitala systemet, trots tidsbrist och språkbarriärer. Det visar att tillgången till vård i hög grad formas av hur vårdsystemen organiserade, kommuniceras och upplevs i praktiken, säger hon.
Systematisk och transparent kommunikation är avgörande för att lösa problemen
För hälsovårdspersonal är utmaningarna ganska liknande i linje med det som sker på europeisk nivå, förklara Jalote-Parmar.
– Överlag finns ett stort behov för bättre stöd för tolkning och kommunikation. Och mer tid till konsultationer, särskilt när tolkning krävs. Stärkta resurser för psykisk hälsa och bättre koordinering för kontinuitet i vården är andra områden där mer investeringar behövs Norge pekar vårdpersonal särskilt på problemet med att patienter måste upprepa sin sjukdomshistoria. För flyktingar kan det vara mycket påfrestande att gång på gång behöva dela känslig hälsoinformation, först vid registrering i kommunen, sedan hos allmänläkaren och slutligen hos en specialist, säger hon.
Enligt henne är hälso-och sjukvårdsystemen väl på plats i nordiska och baltiska länder men systematisk och transparent kommunikation är nyckeln till att förbättra tillgången till vården för flyktingar. Särskilt viktig är information om tillgången till förebyggande vård, såsom psykisk hälsa, cancerscreening och vaccinationer.
– Förebyggande vård verkar vara särskilt svår att navigera i, eftersom det ofta kräver att man vet vilka tjänster som finns, förstår om man har rätt till dem, hur man får tillgång till dem och har tillräckligt förtroende för systemet för att faktiskt använda dem. Allt detta kan vara utmanande i ett nytt land. Gällande känsliga ämnen som psykisk hälsa eller reproduktiv hälsa finns dessutom stigma och oro kring konfidentialitet som kan fördröja att man söker hjälp, säger Jalote-Parmar.
En användarcentrerad digital plattform för migranter och vårdpersonal
PATHS projektet baserar sig på användarcentrerad design, även kallad deltagande design, vilket är idén att lösningar startar med människor och inte med teknologi.
– Många digitala verktyg är skapade enligt vad teknologin kan göra och användarna förväntas anpassa sig till den. Vi börjar med att fråga vilka användarna är, vilka utmaningar de möter och vad de behöver för att navigera i vårdsystemet i dag. Den analysen ger oss en bas på vilken vi designar ett system. I alla kritiska delarna av produktutvecklingen involverar vi slutanvändarna. I det här projektet kommer designarbetet att resultera i en digital plattform som kan hjälpa flyktingar att steg för steg navigera i vårdsystemet, säger Ashis Jalote-Parmar.
Plattformen kommer att innehålla tydlig och tillförlitlig information på flera språk för flyktingar om mottagarländerna, men också information för vårdpersonal om hur hälso- och sjukvårdssystemet fungerar i Ukraina, så att de får kontext och kan förstå migranterna bättre, enligt Jalote-Parmar.
– Målet är att skapa något som faktiskt är användbart i verkliga situationer. Vi börjar med att utveckla plattformen för ukrainska flyktingkvinnor i Norge och testar den där, men ambitionen är att även anpassa den för andra länder och andra grupper i liknande situationer, säger hon.
Projektet har höga ambitioner att bidra till meningsfull samhällspåverkan.
– Att förbättra flyktingars förståelse för vårdsystemen, stärka deras förmåga att navigera i dem och främja en mer jämlik tillgång till tjänster, så att de kan använda den vård de har rätt till är avgörande. Det är vårt främsta mål. För det andra vill vi bidra till att informera hälso‑ och sjukvårdspolitiken genom att synliggöra var bristerna finns. Slutligen strävar vi efter att ta fram praktiska lösningar som kan implementeras i framtiden. Det inkluderar tydligare vägledning, tolk- och kommunikationsstöd samt mer strukturerade och tillgängliga vägar till förebyggande vård, säger Jalote-Parmar.
Läs mer om PATHS projektet: PATHS - Department of Design - NTNU
