– Politisk lever vi i intressanta tider, säger Mari-Liis Jakobson, professor i komparativ politik vid Tallinn universitet. Hon leder projektet Political Inclusion in an Era of Radicalization (POLINERA).
– Den politiska diskursen har ändrat mycket. Den här epoken har karaktäriserats av växande så kallade populistiska högerpartier som typiskt har anti-immigrantagendor. De brukar vara auktoritära i sina värderingar, vilket innebär att de föredrar lag-och-ordning‑lösningar och förväntar sig att samhället ska baseras på uniforma värderingar. De brukar också påstå att de representerar det riktiga folket och de vill få bort de etablerade politikerna från makten och komma in och få folkets röst hörd, fortsätter hon.
Det finns många studier om hur detta resonerar med den etniska majoritetsbefolkningens väljares attityder och vem det är som röstar på dessa partier. Men man vet inte lika mycket om hur väljare med migrationsbakgrund reagerar på den högerpolitiska uppgången i Norden och Baltikum.
– Å ena sidan, kan de känna sig utelämnade, utpekats som syndabockar och bemötta med antagonism som följd. Å andra sidan, ser vi ett växande antal populistiska högerpartier som försöker appellera till vissa grupper av väljare med migrationsbakgrund. En del migranter kommer från länder där sådana auktoritära värderingar är högt ansedda och de kan se dessa värderingar som normala eller rimliga. Så vi blev intresserade av att undersöka om och hur dessa partiers framgång mobiliserar personer med migrationsbakgrund, säger Jakobson.
Kommer det högerradikala uppsvinget mobilisera personer med migrationsbakgrund?
POLINERA-projektet utgick från en dubbel hypotes att det kan gå båda vägarna. Den ökade högerpolitiken i Norden och Baltikum kan resultera i ökad politisk integrering och ett högre valdeltagande bland personer med migrationsbakgrund, men den kan även riskera att helt alienera dem helt från politiken.
– Tidigare studier indikerar att personer med migrationsbakgrund oftast röstar på socialdemokratiska partier på vänstersidan. Men samtidigt ser vi att deras attityder inte nödvändigtvis är på vänstersidan. Johannes Bergh, en av forskarna i POLINERA har redan publicerat en artikel som visar att många invandrare till Norge är socioekonomiskt konservativa och kan därför tänkas stöda högerpartier, säger Jakobson.
– I Estland finns en förväntning om att rysktalande väljare, av vilka många har migrationsbakgrund, mest mobiliseras av så kallade etniska och kulturella frågor, till exempel språkrättigheter. Men våra fältstudier under lokalvalskampanjen 2025 indikerar att de flesta är mycket mer angelägna om frågor som berör den lokala stadsmiljön, där det kan finnas större överlapp i intressen oavsett etnisk bakgrund eller migrationsstatus. Det finns ingen typisk 'migrantväljare'. Folk kommer från olika politiska kulturer, har olika intressen och olika världssyner. Vi vill se variationen bland väljare med migrationsbakgrund, fortsätter hon.
Insikt i hur röstningsbeslut fattas
POLINERA-teamet utför enkät- och registerbaserad forskning i Norge och Estland, samt etnografiska fältstudier i stadsdelarna Tingbjerg i Köpenhamn, Danmark, Rosengård i Malmö, Sverige and Lasnamäe i Tallinn, Estland. Dessa stadsdelar kännetecknas av att de är minoritets-majoritets med ett relativt lågt valdeltagande.
Forskarna vill få kvalitativ insyn i hur människor relaterar till politik, vad som påverkar valbeslutet hos väljare med migrantbakgrund. De undersöker också vem som gör kampanj i dessa distrikt och hur folk som bor där bemöter kampanjerna.
– Under lokalvalet i Danmark ifjol fanns ett initiativ för att engagera och informera folk i Tingbjerg och valdeltagandet steg från 33 till 47 procent. Vi undersöker vem som tenderar reagera på den här typen av initiativ, samt rollen av religiösa institutioner och offentliga platser. Vi vet från tidigare studier att valdeltagande bland migranter är lägre på grund av brist på information. De vet inte när och var man röstar, och ifall man måste registrera sig eller inte och så vidare. Så att sprida information är väldigt viktigt, säger Jakobson.
Forskning i Norge har redan visat att den mest passiva gruppen migranter är arbetskraftsmigranter från Central- och Östeuropa. De har rösträtt i lokala val men använder sällan möjligheten.
– Det verkar finnas ett samband mellan graden av integration i samhället och valdeltagande, säger Jakobson.
Behov av ökat fokus på politisk integration
Politisk integration diskuteras inte lika mycket som till exempel arbetsmarknadsintegration. Därför hoppas Mari-Liis Jakobson att POLINERA kan väcka uppmärksamhet kring relevansen av ämnet i en kontext där allt blir stadigt mer politiskt.
– Jag tror också det är viktigt att fokusera på detta ämne mer globalt, inte bara i de länder vi undersöker, som toppar demokratiindexen i världen. Överlag bevittnar vi något som brukar beskrivas som en motreaktion mot den liberala demokratin. Det är viktigt att förstå hur detta påverkar den politiska inkluderingen av personer med migrationsbakgrund. Vi behöver också släppa stereotypen om att migranter bara röstar på vissa specifika partier. Om vi i stället ser den mångfald som finns, kan det stärka politiska partier och ge olika migrantgrupper större inflytande, så att de i högre grad kan bli representerade i representativ parlamentarisk politik, säger hon.
Läs mer om projektet: Political Inclusion in an Era of Radicalization (POLINERA) | Tallinn University