Den nordisk-baltiska regionen består av många olika subklimat, vilket återspeglas i de olika grödorna i länderna i regionen. Till exempel är norskt korn och danskt korn olika kornvarianter på grund av de något olika klimaten i dessa länder. Varje land utvecklar och följer därför sina egna förädlingsprogram och lokala företag försöker hela tiden göra grödorna i sitt land bättre genom att samla in data och korsa linjer.
– Alla företag som jobbar med förädling i regionen känner varandra, men en sak som de inte har delat mellan sig är data. Problemet är att tidslinjen för att ta fram en ny växtsort är decennier lång. Just nu försöker vi ta fram korn för 20 år framåt i tiden, framtidens korn. Men vi vet att klimatet förändras, så om de norska växtförädlarna sitter på sina norska data och optimerar resultaten i norska försök kommer de att få en växtsort som inte är anpassad för det klimat som de kommer att ha i Norge då, säger Alex Lenkoski från Norsk Regnesentral.
Lenkoski leder forskningsprojektet Future Food Security in the Nordic-Baltic Region: Merging Past, Present, and Future. Projektet har samarbetspartners från Norge, Sverige, Finland och Island och bygger upp en gemensam databas med data från alla officiella förädlingsförsök i de nordiska och baltiska länderna. Syftet är att få en tydligare och bredare bild av vilka förädlingsåtgärder som kan fungera i framtiden i de olika delarna av regionen.
– Det första vi har gjort är att samla in data för tre mycket viktiga växttyper: korn, potatis och klöver. I slutet av sommaren räknar vi med att lansera en öppen databasplattform med så mycket offentliga data som möjligt från fältförsök i dessa olika länder, säger Lenkoski.
Kartläggning av framtidens växtvarianter
För att ta steget längre utvecklar projektet också en statistisk modell med indikatorer för växtsäsongen och en karta över var fältförsök borde göras för at vara relevanta i framtiden.
– Våra industripartners Graminor, Boreal, Sejet och Nordic Seed samt andra förädlingsföretag gör försök på sina lokala fält. Men för att testa en framtida variant måste de veta var i världen det nu finns ett klimat som vi kan förvänta oss i Norden i framtiden. Om man till exempel är intresserad av att sälja en växtvariant i mellersta Norge i framtiden, är svaret på frågan om var man ska göra fältförsöket nu, i södra Finland, förklarar Lenkoski.
Ett annat exempel han tar upp är Rumänien.
– 2018 var ett underligt år i Skandinavien. Det var mycket varmt och mycket torrt hela sommaren och vi upplevde alla möjliga typer av missväxt. Enligt prognoserna kommer det året att fortsätta att vara en avvikelse, men vi kommer att få se fler år med ett klimat som ligger någonstans mellan det vi brukar uppleva och 2018. Så vi måste ta hänsyn till dessa varma, torra somrar vid växtförädling. Och svaret på var vi kan hitta ett sådant klimat är södra Rumänien, eftersom nästan varenda sommar i södra Rumänien ser ut som 2018 gjorde i Skandinavien. Så genom att ta reda på vilka grödor de har där och börja korsa deras genetik med nordiska sorter kan man förbättra tåligheten så att framtida växtsorter överlever framtida nordiska somrar, säger han.
Vissa faktorer som solstrålning och mängden dagsljus är inte jämförbara med Rumänien, så korsförädling behövs. De nordiska sorterna måste hantera en längre belysningsperiod än sydliga grödor, så målet är växtsorter med strukturen av en sydlig gröda och solljuståligheten av en nordlig gröda. För att kunna förstå skillnader i försöksresultaten och jämföra försök mellan olika länder har projektet byggt statistiska modeller med indikatorer för växtsäsongen.
Nordisk samverkan leder till öppna data
Även om det inte har varit helt lätt att få fram alla data till den gemensamma databasen har projektet lyckats främja samarbete.
– Det har inte varit lätt att samla in data i olika länder med olika system. Vi märkte att det inte kommuniceras så mycket mellan de olika lokala organisationerna som vi fick data från. Men alla är överens om att den här typen av öppen databas är nödvändig och att samarbete mellan de nordiska länderna leder till mycket bättre resultat. Vårt projekt möjliggör detta samarbete, säger Alex Lenkoski.
Nästa steg för projektet är att skapa en prototyp för ett applikationsgränssnitt för kartan där användaren kan gå in och fylla i sin nuvarande plats och få reda på var den bästa platsen för fältförsök finns. Projektets industripartners kommer också att kunna använda appen för att ta reda på i vilka områden de kan marknadsföra sina växtvarianter baserat på var klimatet kommer att likna deras i framtiden.
– Var och en av intressenterna, både från forskningssidan, det vill säga universitetssektorn, och industrisektorn, kommer att kunna använda vår databas för att på gennivå förstå hur de kan korsa grödor för att göra dem klimattåliga, säger Lenkoski.
