Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) är en kronisk sjukdom som karakteriseras av en inflammation i mag-tarmkanalen och orsakar besvär som diarré, buksmärta, trötthet och blod i avföring. Norden är en av de regioner i världen där förekomsten av IBD är högst.
Crohns sjukdom och ulcerös kolit är de vanligaste formerna av IBD. Den exakta orsaken till sjukdomen är ännu okänd och det finns idag inget botemedel, behandlingar syftar därför till att dämpa inflammationen och lindra symptomen. Man insjuknar ofta relativt tidigt i livet, vanligen mellan 15 och 35 år. Eftersom man lever med sjukdomen länge kan det ha en starkt negativ inverkan på livskvalitet och därtill kan kostnaderna för medicinering, operationer och sjukhusvistelser bli en tung börda ur ett hälsoekonomiskt perspektiv.
Forskarna i projekt The Nordic IBD treatment strategy trial (NORDTREAT) jobbar på att utveckla kunskapsbasen kring sjukdomen med mål om att förbättra livskvaliteten för personer med IBD.
NORDTREAT är ett samarbete mellan universitet, universitetssjukhus och andra partners i Sverige, Norge, Danmark och Island. En viktig ambition för projektet är att skapa en plattform i Norden för forskning kring IBD, enligt projektledare Jonas Halfvarson, professor i gastroenterologi vid Örebro universitet och överläkare i gastroenterologi vid Universitetssjukhuset Örebro.
– Varje nordiskt land är så litet, så vi behöver varandra för att bli en relevant aktör. Det är viktigt att försöka utveckla det nordiskt samarbete så långt som möjligt. Dessutom blir fynden mer relevanta om vi kan visa att det vi ser i en kohort från en nation också återfinns i ett annat land, säger han.
Klinisk prövning visar preliminärt goda resultat
Personer med IBD kan ha mycket olika besvär, vissa har enstaka skovperioder med symptom medan andra har besvär med sin sjukdom varje dag. Projektet utgår från en ny prognostisk biomarkör i form av 13 olika proteiner man identifierat i blodet hos personer med IBD och som man hoppas ska kunna ge vägledning om det fortsatta sjukdomsförloppet.
– Någon som förväntas få en svår sjukdom vill man behandla intensivt redan från första dagen, medan man inte vill överbehandla någon som bara kommer att ha enstaka skov. Målet är att vi ska kunna verifiera denna biomarkör och med den identifiera en grupp individer som har ökad risk för svårt sjukdomsförlopp. Vi hoppas kunna förbättra IBD behandling jämfört med dagens kliniska praxis och därmed förbättra utfallet för denna grupp, säger Halfvarson.
Personer som nyligen diagnostiserats med IBD vid 15 sjukhus i de fyra nordiska länder som deltog i NORDTREAT erbjöds att delta i en klinisk prövning. Deltagande personer lottades till två grupper. I den ena gruppen fick de som enligt proteinerna i blodet hade en förväntad ökad risk för allvarlig sjukdom en ”top-down” behandling med ett så kallat anti-TNF läkemedel redan från diagnos. I den andra gruppen fick patienterna behandling enligt rådande klinisk praxis i de nordiska länderna, det vill säga en ”step-up”-behandling där medicineringen trappas upp vid behov. Efter ett år jämfördes resultaten för de som fick top-down behandlingen med motsvarande grupp av patienter hos dem som fick behandling enligt klinisk praxis. Men sedan studien planerades i 2019 har den kliniska praxisen utvecklats och det är nu vanligare att använda anti-TNF läkemedlen tidigt i sjukdomsförloppet eftersom medicinerna blivit väldigt mycket billigare.
– De preliminära analyserna visar att de flesta som fick top-down behandlingen mår väldigt bra efter ett år. Men den förväntade effekten av vår studie är mindre än planerat eftersom den kliniska praxisen, speciellt vad gäller patienter med Crohns sjukdom har ändrats dramatiskt över de sista fem åren. I detta nu håller vi på att analysera slutresultaten av vår prövning. Det är möjligt att vår prövning i praktiken jämför individer som fick anti-TNF behandlingen från dag ett med individer som visserligen erhållit behandlingen i hög utsträckning, men först senare i sjukdomsförloppet, det vill säga efter att inte ha svarat på andra mediciner, säger Halfvarson.
Nya fynd kan underlätta diagnostisering
Det tar ofta lång tid att få diagnos för IBD och därför försöker projektet också identifiera nya så kallade diagnostiska markörer. I Norden används oftast ett avföringsprov vid namn kalprotektin för att identifiera individer som behöver genomgå fortsatt utredning för IBD.
– Att lämna avföringsprov kan kännas besvärande och obehagligt. Om man hittar ett blodprov som fungerar lika bra för att identifiera potentiell IBD skulle det vara ett stort steg framåt, säger Halfvarson.
IBD betraktas ofta som en autoimmun sjukdom, det vill säga att individens immunförsvar angriper något i den egna kroppen. Men det är först helt nyligen har man identifierat antikroppar mot ett förmodat kroppseget ämne, så kallade autoantikroppar, vid IBD.
– Vår studie visar att man kan urskilja individer med ulcerös kolit och individer som inte har IBD genom att analysera förekomsten av autoantikroppar i blodet. Enligt en amerikansk studie kan man dessutom hitta autoantikroppar i blodet upp till tio år innan de första symptomen på sjukdomen bryter ut och våra preliminära resultat stämmer överens med detta. Det slår alltså avföringsprov som diagnosmarkör för ulcerös kolit. Det är första gången man funnit något som är bättre, säger Jonas Halfvarson.
Läs mer om projektet: NORDTREAT - The Nordic IBD treatment strategy trial - Örebro University
