Vilka erfarenheter har ukrainska flyktingar haft med språkkurser och självstudier i mottagarlandet? Till vilken grad förlitar de sig på digital och AI-assisterad teknologi för att kommunicera? Hur upplever barnen skolan och språkutbildningen? Vad är språkdynamiken i familjerna och vilka språk talas hemma?
Forskningsprojektet Linguistic Integration of Refugee Children and Their Families (LINC) ställer dessa och fler frågor när de jämför tillvägagångssätt och mönster för lingvistisk integration av ukrainska nyanlända i Norge, Sverige, Estland och Litauen. Syftet är att utveckla råd och riktlinjer för yrkesverksamma inom integrationsfältet och beslutsfattare.
Sedan starten av den fullskaliga invasionen har miljoner ukrainare tvingats söka skydd i andra europeiska länder. Även om de delar vissa språkmässiga och kulturella bakgrunder, har de mött väldigt olika nationella integrationsregelverk och system, inklusive olika tillnärmningar till språkutbildning.
– Nästan fem år senare är det viktigt att förstå hur dessa olika tillnärmningar har fungerat i praktiken, vilka utmaningar flyktingarna har mött och hur det stöd de fått har format deras erfarenheter och upplevelser. Genom att jämföra erfarenheter från ukrainska nyanlända i olika nationella kontexter hoppas vi på att kunna identifiera vad som fungerat väl och vad som kan utvecklas till det bättre. Det är värdet i vår jämförande forskning, säger projektledare Olga Urek, forskare vid Institutt for språk og kultur vid UiT Norges arktiske universitet.
Barn lär sig ofta språk snabbare
Även om de ukrainska flyktingarna i de nordiska och baltiska länderna har haft en jämförbar startpunkt, är det viktigt att komma ihåg att det finns betydande individuella skillnader i hur den språkliga integrationen utvecklas, poängterar Urek. Ålder är en av faktorerna som påverkar hur språkinlärningen utvecklas.
– Forskning om språkinlärning visar att unga barn och vuxna lär sig språk i olika takt eftersom de använder olika kognitiva mekanismer för att tillägna sig språk. Ukrainska barn och vuxna exponeras också ofta för väldigt olika språkmiljöer när de anländer till mottagarlandet, vilket påverkar deras språkinlärning. Till skillnad från sina föräldrar omges barnen ofta av mottagarlandets språk genom den obligatoriska skolgången, säger Urek.
– Generellt ser vi att ju yngre en deltagare var då hen först blev exponerad för mottagarlandets språk, desto snabbare inlärningsprocess. Våra preliminära resultat pekar på att barn som anlänt till exempel Norge vid ung ålder och gått i förskola ofta utvecklade jämförbara språkkunskaper i norska som deras jämnåriga födda i Norge. Men den individuella variationen i språkinlärning är stor och man kan få goda kunskaper i ett språk oberoende av vilken ålder man började lära sig det, fortsätter hon.
Trauma kan påverka språkinlärningen
För personer som redan kan engelska när de ankommer till mottagarlandet, kan språkkunskaperna i engelska vara både en underlättande och en hindrande faktor.
– Engelska kan fungera som lingua franca och vara till hjälp som ett instrument för att genast kunna delta i skolan, det professionella och det sociala livet. Men att tala ett lingua franca-språk kan också påverka motivationen att lära sig mottagarlandets språk eftersom det ibland fungerar som en effektiv ersättning, säger Urek.
Andra faktorer som påverkar en språkinlärning, utöver ålder, är tidigare erfarenheter av språkinlärning, den nuvarande språkliga repertoaren, utbildningsnivån och trauma.
– Det är viktigt att komma ihåg att dessa personer kommer från ett samhälle påverkat av krig och flera av dem har varit eller är utsatta för traumatiska händelser. Vi vet att trauma påverkar olika aspekter av inlärning, så kunskap om trauma och dess påverkan är viktigt för alla som jobbar med integration och undervisning av nyanlända. Det finns mer och mer forskning om traumainformerad tillnärmning till språkinlärning, vilket är ett viktigt och aktuellt forskningsområde, säger Olga Urek.
Ambivalent relation till ryska
Med intervjuer och enkäter undersöker LINC-forskarna ukrainska flyktingars attityder till de olika språken i deras repertoar, inklusive ukrainska, ryska, engelska och mottagarlandets språk. De förväntar sig att finna stora skillnader i dessa attityder.
– Många ukrainare har både ukrainska och ryska i sin lingvistiska repertoar även om många använder dem olika och upplever språken olika. Deras val av språk beror på kontext, familjetradition, personliga preferenser, identitet och de omständigheter som de befinner sig i och inte bara på hur väl de kan ett språk. Sedan den fullskaliga invasionen har många ukrainare börjat använda ukrainska mer, både i offentligheten och hemma, visar forskning. Det inkluderar också personer som kommer från regioner där ryska historiskt sett varit det dominerande språket, och personer som inte upplever sig vara flytande på ukrainska. För många är valet att använda ukrainska ett personligt svar på erfarenheter av krig och aggression, säger Urek.
– Samtidigt finns det också personer som ser språkvalet i ett mer praktiskt ljus. De ser språket som ett instrument för kommunikation, som ett sätt att få tillgång till service, arbete och sociala kontakter. Dessa personer ser ryska som bara ett språk i sin repertoar. I vissa fall blir det också en fråga om vilka språkresurser som finns i mottagarlandet. Om det till exempel endast finns rysktalande översättare tillgängliga kan en tvåspråkig ukrainare acceptera det eftersom det hjälper personen att få saker gjorda. Det betyder inte att personen på något sätt associerar sig med rysk kultur, fortsätter hon.
Attityder till ryska är speciellt viktiga att undersöka i Litauen och Estland, med tanke på dessa länders historiska erfarenheter av rysk dominans, deras stora ryskspråkiga befolkning och den ryskspråkiga infrastruktur som finns kvar i länderna.
– Vi är väldigt intresserade av att se hur det här interagerar. Det handlar alltså om hur det pågående interna skiftet från ryska till ukrainska i vissa ukrainska familjer interagerar med en samhällsdynamik som går igenom samma skifte. Ett exempel är Estland, där man för närvarande genomför en utbildningsreform som innebär att de skolor som tidigare hade ryska som undervisningsspråk nu byter till estniska som undervisningsspråk.
Önskar att bidra till samhället
LINC-forskarna har generellt märkt att de ukrainska flyktingarna i Norden och Baltikum är väldigt villiga att delta i forskning och dela sina erfarenheter med en önskan om att kunna hjälpa framtida flyktingar.
– Våra studiedeltagare säger ofta att de är glada för möjligheten att dela. En återkommande trend som vi ser i intervjuerna i alla länder är en önskan om att bidra till samhället. När det handlar om integration talar våra deltagare inte bara om att få något från mottagarlandet, såsom finansiellt stöd eller tillgång till språkkurser. De talar om en önskan om att vara till nytta, arbeta och ge något tillbaka till samhället, säger Urek.
– Det är viktigt att komma ihåg att ukrainska nyanlända ofta är högt utbildade. Statistiken visar att ungefär 70 procent antingen har genomfört eller startat en högre utbildning. Många av dem hade etablerade och professionella karriärer i Ukraina, så de är vana vid att bidra till samhället och kommer till mottagarländerna med intentionen om att integreras professionellt och socialt. När de inte kan delta till fullo och bidra till samhället på grund av språkbarriärer, för att de inte får sina examina erkända tillräckligt snabbt, eller för att de inte ses som personer med resurser utan bedöms utifrån vad de saknar, skapar det frustration, fortsätter hon.
I sina riktlinjer för berörda aktörer och beslutsfattare kommer LINC-projektet att ge råd om hur synen på nyanlända kan ändras.
– Vi vill bidra till ett ändrat perspektiv och flytta fokus från tillfälliga begränsningar, som bristande kunskaper i mottagarlandets språk, till att se nyanlända som personer med yrkeskompetens, mål och ambitioner. Om vi som samhälle erkänner att de ukrainska nyanlända kommer med värdefulla erfarenheter, kunskap och kompetenser i stället för att se deras ankomst primärt som en utmaning för vårt utbildnings- och välfärdssystem så kan vi skapa möjligheter som gagnar både de nyanlända själva och de samhällen som välkomnar dem.
Läs mer om projektet: Linguistic Integration of Refugee Children and their Families | UiT
