Vad sker när människor tillsammans gör saker som ger dem hopp? Det nordisk-baltiska initiativet för migrations- och integrationsforskning uppmanade forskare att utmana myter och stereotyper kring integration. Det inspirerade en grupp forskare från OsloMet - storbyuniversitetet, Malmö universitet och Københavns Professionshøjskole att undersöka hopp bland unga från superdiversa stadsdelar i åldern 15 till 25.
– Tidigare forskning om hopp är ofta individfokuserad och kommer från psykologin. Vi vill förstå hopp som något människor skapar tillsammans i vardagen, och här finns det ett forskningsgap. I stället för att forska direkt på integration undersöker vi hur unga som växer upp i stadsdelar med stor diversitet och komplexa villkor navigerar och förstår hopp, berättar Aina Landsverk Hagen, forskare vid Arbeidsforskningsinstituttet, OsloMet och projektledare för Practicing Hope: Challenging myths and changing narratives of youth in super-diverse urban communities (YouHope).
Ungdomar som medforskare
YouHope-projektet använder och utvecklar peer-research, en medforskningsmetod som innebär att man rekryterar ett antal personer som ingår i den grupp som man undersöker.
– Vi har rekryterat fyra unga medforskare per stad, och har nyligen genomfört en summer camp där de diskuterade vilka problemställningar som är viktiga för dem, inklusive forskningsetik. De tränade också på intervjuteknik och observationer, berättar Hagen.
– Det var väldigt lärorikt både för dem och för oss etablerade forskare. Vi fick justera vår forskningsplan efter att ha lyssnat på de ungas erfarenheter och åsikter kring hur vi bör gå till väga när vi forskar på deras jämnåriga. Vi testade alternativa intervju- och datainsamlingsmetoder, såsom walk-and-talk intervjuer, för att anpassa oss mer till vad ungdomarna själva är bekväma med att göra, fortsätter hon.
Nu startar ett år av fältstudier i stadsdelarna Gamle Oslo och Søndre Nordstrand i Oslo, Möllevången och Hermodsdal i Malmö och Valby i Köpenhamn.
– Vi utgår från en snöbollsmetod, där vi startar med det nätverk som våra medforskare har i dessa stadsdelar och så ser vi vart det leder oss. Målet är att utföra 50 intervjuer per land samt deltagande observationer av unga. Vi hoppas våra etnografiska data kan bidra till att utmana den stigmatiserande offentliga debatten om ungdomar med minoritets- och migrationsbakgrund i dessa stadsdelar.
Ungas röster hörs i media i varierande grad i de nordiska länderna
Projektet har analyserat hur medier i de tre länderna framställer ungdomar i relation till hopp, drömmar och visioner, samt hur ungas röster framträder i intervjuer och citat.
Analysen visar att unga med minoritets- och migrationsbakgrund ofta framställs i media antingen som rollmodeller eller entreprenörer. Historierna handlar om unga som hjälper andra och ger tillbaka till sin stadsdel på olika sätt eller som skapar något nytt, enligt Hagen.
– Vårt material i Oslo bestod endast av sådant där unga citeras. Vi märkte att de norska medierna i hög grad låter unga komma till ord, speciellt om saker kopplat till kultur. I Malmö handlade materialet ofta om konst och kreativitet. I Köpenhamn inkluderade vi också material där vuxna talar om unga eftersom det inte fanns så mycket där runga citeras direkt. När de unga citeras handlar det oftast om diversitet i skola och utbildning, säger hon.
Hopp som ett begrepp med dubbelhet
Analysresultaten visar tre huvudsakliga kategorier av ämnen där unga får komma till ord i media. Den första är utbildning och arbete som en väg till stabilitet och självständighet.
– För många unga med minoritetsbakgrund handlar det om att visa sitt värde och uppnå en känsla av tillhörighet. Men å andra sidan är det ofta också kopplat till prestationskrav och önskan att leva upp till förväntningar samt rädsla att göra fel val i livet, säger Hagen.
De två andra kategorierna där ungas röst hörs i media är kriminalitet och förebyggande arbete samt mångfald och diskriminering. Medan de unga oftare talar om förebyggande och sociala relationer som gör att man kommer ut ur kriminalitet eller inte hamnar där, handlar den offentliga debatten om övervakning och straff.
– De unga talar om mångfald som något hoppfullt som ger möjligheter, till exempel det att kunna navigera mellan flera språk och länder. Men de berättar också att de möter diskriminering. Det vi ser övergripande är att hopp alltid är knutet till en viss dubbelhet. Hopp aktiveras när man möter begränsningar och blir konfronterad av saker som inte är så som man önskar sig i samhället, säger Hagen.
Utmana stereotyper och myter
Resultaten från YouHope-projektet kommer att visas som kortfilmer och en vetenskaplig utställning under projektet slutkonferens som de kallar Nordic Youth Summit i Malmö hösten 2027. Evenemanget ska bli en policy lab där nordiska ungdomar och beslutsfattare möts och kan diskutera.
– Vårt mål är att bidra till samhällsförändring genom att utmana stereotyper om unga med minoritets- och migrationsbakgrund. Våra unga medforskare bryr sig om sina stadsdelar, sina vänner och familjer. De vill att det ska bli bättre att växa upp i dessa områden. Det är väldigt fint att jobba med ungdomar som är så lokalt engagerade och har stora visioner. Vi vill se till att de inte bara blir bjudna in till den offentliga debatten, utan också får en ledande roll i samtalen om dem själva och en större roll i forskningen som premissleverantörer, inte bara kunskapsleverantörer, säger Aina Landsverk Hagen.
