Folk står i kø med mundbind på. En kvinde i forgrunden tjekker sin mobil.
Ricky John Molloy

Ångest och depression ökar när familjemedlem insjuknar i covid-19

Texten är skriven av Karolinska Institutet.

Det visar en studie från Karolinska institutet som har publicerats i The Lancet Regional Health – Europe. Forskarna pekar på att studiens resultat indikerar att det kan finnas ett ouppfyllt folkhälsobehov.

–  Den 5 maj 2023 deklarerade FN att covidpandemin var över – men pandemins effekter på folkhälsan kommer att fortsätta, konstaterar Anikó Lovik, postdoktor vid institutionen för miljömedicin, Karolinska Institutet.

Hon och hennes forskarkollegor har undersökt hur pandemin påverkade den psykiska hälsan hos personer som stod nära dem som blev covidsjuka. Data samlades in från mer än 160 000 frivilliga vuxna som under 22 månader av pandemin hade svarat på online-undersökningar. Deltagarna kom från fyra länder – Sverige, Island, Norge och Storbritannien.

– Studien visar att de som hade en familjemedlem eller nära vän med diagnosen covid-19 var mer benägna att rapportera symtom på depression och ångest, än de som inte hade en nära anhörig som var sjuk i covid, säger Anikó Lovik.

Mellan 7 och 8 procent fler av dem som hade en covidpatient bland sina nära och kära rapporterade ångest- och depressionssymtom, jämfört med dem som inte hade det, enligt studien.

– Men om den sjuka familjemedlemmen behövde läggas in på sjukhus upplevde studiens deltagare oftare symtom på depression och ångest. Till exempel rapporterade de med en närstående som blev inlagd på intensivvårdsavdelning 45 procent oftare ångestsymtom, säger Anikó Lovik.

Undersökte hur hälsa förändrades

De svenska deltagarna ingick i den så kallade Omtanke 2020-gruppen och där tittade forskarna även på hur deltagarnas psykiska hälsa förändrades efter att deras nära person hade fått sin covid-diagnos.

– Om familjemedlemmen eller den nära vännen hade en allvarlig covid-infektion, det vill säga blivit inlagd på sjukhus, inlagd på intensivvårdsavdelning eller gått bort, förblev andelen personer med tydliga symtom högre under hela det år deltagarna följdes upp.

Med tanke på hur många som varit sjuka i covid-19 sedan pandemins start indikerar studiens resultat att det kan finns ett ouppfyllt folkhälsobehov, menar Anikó Lovik.

– Covidpatienters familjemedlemmar och nära vänner får inte tillräckligt mycket erkännande, och de får inte den hjälp de behöver. Enligt en holländsk studie är den psykiska påfrestningen av att förlora en familjemedlem eller mycket nära vän i covid-19 jämförbar med att förlora någon i en onaturlig död, berättar Anikó Lovik och fortsätter:

– Vi vill att denna fråga uppmärksammas. Att övervaka, och om det behövs, hänvisa covidpatienters familjemedlemmar och nära vänner till lämplig vård för psykisk ohälsa kan göra stor skillnad.

Forskarna vid Karolinska institutet har samarbetat med Islands universitet, Universitetet i Oslo, Folkehelseinstituttet i Norge och Edinburghs universitet. Studien har finansierats av NordForsk, FORTE and Horizon 2020.

Läs mer om projektet Mental morbidity trajectories in COVID-19 across risk populations of five nations (COVIDMENT) | NordForsk.

Kontakter

Maria Nilsson

Maria Nilsson

Spesialrådgiver