societal security programme committee

Förmågor att hantera hot ock risker behöver stärkas

Foto: Terje Heiestad

Varför är det viktigt att forska i samhällssäkerhet? 

“Att utveckla samfundssäkerhet är viktigt för medborgarna. Sårbarheter i samhället behöver tas bort och förmågor att hantera hot ock risker behöver stärkas. Denna verksamhet skall vara kunskapsbaserad, evidensbaserad. Därmed är även forskning i dessa ämnen viktigt som stöd till att stärka samhällssäkerheten som t. ex genom utbildningar och övningar.” 

Vad är fördelen med att forska på nordisk snarare än nationell och internationell nivå? 

“Nationella forskningsmiljöer är rätt små och nationell forskning behöver stimuleras av umgänge med kollegor och frågeställningar som kommer från andra länders forskarmiljöer. Internationell forskning är utmärkt och är ofta kvalitetsdrivande, men kan bli tungrott och har inte alltid utgångspunkt från våra behov inom området. Jämförande nordisk forskning tillför kvalitetsaspekter utan att innebära tunga transaktionskostnader som bredare forskarsamarbetet kan omfatta.” 

Hur kan nordiskt forskningssamarbete bidra till bättre beredskap och samhällssäkerhet?  

“Grannländers förhållanden är så pass lika att resultaten från jämförande forskning om olika frågeställningar med empiri från dessa länder kan mer direkt tillämpas i ländernas arbete med samfundssäkerhet. Det behövs ett kontinuerligt samspel mellan forskningsbaserad kunskap och beprövad erfarenhet inom en samhällskontext som är relevant för det egna landets behov och möjligheter.” 

Vilka utmaningar står Norden inför nu när det gäller samfundssäkerhet?  

“Samhällssäkerheten är allt tydligare påverkad av diverse gränsöverskridande flöden, som smitta, cyber, finanser, migranter, kriminella och antagonister. Nordisk råd har antagit en nordisk strategi för samhällssäkerhet för att identifiera dessa utmaningar och ange en riktning för det viktiga gemensamma förmågehöjande arbetet. Man kan hoppas att de nordiska regeringarna hörsammar rådets uppmaning från oktober 2019 och arbetar mot dessa mål för en tryggare samhällsäkerhet.” 

Under den nuvarande pandemin har vi sett att de nordiska länderna har kritiserats för att hantera krisen på mycket olika sätt, till exempel har det funnits olika metoder för att stänga gränserna. Vad tänker du om det? 

“Det har visat sig politiskt bekvämt att i detta nödläge hastigt återskapa gränser mellan de nordiska länderna; att återskapa gränshinder för medborgarna fria rörlighet (som funnits sedan 1950-talet). De nationella styrorganen har inte heller lyckats föra en gemensam, samordnad linje för att hantera smittspridningen utan har fragmenterats. Särskilt har medborgare i gränsområden drabbats hårt. Detsamma gäller för den bredare kretsen av EU-länder (Schengen).”