Utställningar, filmer, google earth “walk-and-talks” och en webbplats för att bevara och offentliggöra material. Det där är några exempel på de kreativa resultaten från forskningsprojektet Making it Home: An Aesthetic Methodological Contribution to the Study of Migrant Home-Making and Politics of Integration (MaHoMe).
Syftet med projektet var att förstå hur migranter skapar sig en hemkänsla i Storbritannien, Sverige och Danmark genom konstbaserade metoder.
– Beslutsfattningen kring migration och integration formas utifrån idén om hem som nationalstaten. När det gäller migranter, flyktingar och asylsökande definieras deras hem som någon annanstans. Men det är inte den verkliga erfarenheten migranter har, det är mycket mer komplext och flytande. Migranter har ett tidigare hem, ofta även flera olika tidigare hem eftersom de kan ha rest igenom och bott på flera platser innan de ankom till exempel till Storbritannien. Hem för dem är en önskan om att skapa en permanent, säker bas och att vara del av och bidra till det samhället, säger projektledare Fran Lloyd, professor i konsthistoria vid Kingston University London.
Det dominerande narrativet i alla tre länder handlar om begränsande av migration och migranter. Och i diskussionen om migranter ingår bland annat föreställningar om värdiga och ovärdiga migranter, en koppling mellan migranter och kriminalitet, samt uppfattningen att de inte förtjänar ett hem, enligt Lloyd.
– Vi ville försöka bryta ned och omforma det dominerande narrativet och förstå vad det egentligen innebär i vardagen att vara migrant och försöka skapa sig ett hem. Det är en av orsakerna till att vi skapade filmer, höll öppna visningar och utställningar. Det är ett effektivt sätt att engagera olika samhällsgrupper i denna debatt och att locka beslutsfattare och tjänstepersoner på alla nivåer, säger hon.
Gemenskapsbyggande konstbaserade metoder
Projektet samarbetade tätt med ideella organisationer och personer som identifierar sig som migranter i alla tre länder. Projektet innehöll en serie estetiska workshops som arrangerades I samarbete med de ideella organisationerna och en serie workshops som arrangerades efter öppna lokala utlysningar.
– Vi ville engagera personer lokalt och involvera dem i workshops. Det har gjorts mycket forskning inom samhällsvetenskapen med flyktingar, asylsökande och migranter som samarbetsparter men vad jag tror är speciellt med strukturen för detta projekt är att vi kopplade in de ideella organisationerna, konstnärerna och andra deltagare från början. Mot slutet av projektet träffades de igen för att dela med sig av sina kunskaper och skapade bredare nätverk. Att jobba med konstbaserade metoder är långsamt men det för människor samman, och jag tror att det gör projektet värdefullt, säger Lloyd.
Praktiska resultat och verktygslådor
I all tre länder hade workshopen olika resultat. I Storbritannien till exempel organiserade de så att alla deltagare fick erfarenhet av arbete med fotografi, film, ljudproduktion och manusförfattande.
– Deltagarna spelade också upp korta scenarier relaterade till olika aspekter av migration i små grupper. Migration och integration är känsliga ämnen, så workshopen handlade mycket om att formulera och uttrycka gemensamma erfarenheter och komma fram till olika åtgärder, säger Fran Lloyd.
Som en konkret åtgärd utvecklade projektet två olika verktygslådor som nu finns fritt tillgängliga på projektwebbsidan. En för grupper och organisationer som vill skapa liknande estetiska workshops inklusive etiska riktlinjer och praktiska tips. Den andra kallar Lloyd för en gör-det-själv verktygslådan och är en åtta steg lång metod för att utforska vad hem och hemkänsla betyder. Den är riktad till vem som helst som vill testa enkla övningar i visuell föreställning av hem.
Betydelsen av mobiltelefonen för att skapa hemkänsla
En viktig del av att känna sig hemma är att hitta en gemenskap och känna sig uppskattad i den gemenskapen. Det var en av de viktigaste slutsatserna från projektet.
– Det som kom fram genom projektet och som är väldigt intressant var att även om migranterna inte bosattes i särskilt gynnsamma miljöer, skapade de medvetet en plats av värde och en känsla av handlingskraft för sig själva. Unga flyktingar till exempel gick med i de ideella organisationerna för att förbättra sina färdigheter och öka sin självkänsla, säger Lloyd.
En annan sak som projektet observerade var hur spår av hopp bärs med in i migranternas vardag genom saker som mat, musik, fotografier eller kläder. Som en del av den konstbaserade praktiken fokuserade projektet särskilt på mobiltelefoner.
– Mobiltelefoner kan användas i forskning på många sätt, bland annat för lagring av bilder och minnen. En av våra slutsatser var utan tvekan hur central mobiltelefonen var för migranterna. Den var absolut nödvändig för att hålla kontakten med familj och vänner som fortfarande bodde i deras tidigare hem, men också för att upptäcka sin nya miljö. Det var på många sätt det sättet som människor situerade sig själva, oavsett om det var i Danmark, Sverige eller Storbritannien, säger Lloyd.
