Nästa agrikulturella revolution kan bero på fleråriga sädesslag och en av dem banar vägen; vetegräset Kernza. Kernza är ett gräs som har förädlats för öka på storleken av dess frön. Kernza har nu blivit det första kommersiellt tillgängliga fleråriga spannmålet. Men vad betyder det?
–Alla andra av våra sädesslag såsom vete, korn, råg, havre, majs, och ris är ettåriga växter så man måste plantera dem på nytt årligen. Att den är flerårig betyder att man planterat Kernza en gång växter den upp igen och kan bli skördad år efter år. Den andra viktiga saken med Kernza är att grödan har två användningsområden. Den kan användas både som spannmål och grovfoder, och jordbrukare kan skörda båda produkterna samma år. Det bli två produkter och två inkomstkällor på ett år från samma planta, förklarar Valentin Picasso som är professor i odlingssystem vid Sveriges lantbruksuniversitet SLU.
Han är ledare för projektet Validating the Introduction of Kernza in the Nordic-Baltic region (Viking) som undersöker Kernzas potential i Sverige, Norge, Finland, Estland och Litauen. I Sverige har det pågått långtidsstudier av Kernza i ungefär tio år, men i alla andra länder är detta första gången man testar Kernza.
Projektet inkluderar två experiment. I den första testas olika nivåer av kvävegödsel och samodling med rödklöver för att optimera produktionen. Rödklöver är baljväxt och kan därför fixera kväve. Samodling med rödklöver skapar diversitet och minskar behovet av gödselmedel. I det andra experimentet testas olika skördetidpunkter för grovfoder och samodling med baljväxten foderlusern. Projektet testar också Kernzas vintertålighet.
Vetegräset Kernza
- Flerårig, växer upp igen varje år.
- Två användningsområden: grovfoder och spannmål.
- Ursprungligen från Europa, först använd som foderväxt.
- Utvald för fröproduktion och förädlad sedan 1990-talet för att öka fröstorleken.
- Den första kommersiellt tillgängliga fleråriga spannmålsgrödan.
- Spannmålet kan användas till bland annat bakning, pasta, plättar, öl och whiskey.
- Låg glutenhalt, men inte glutenfri.
- En mycket hög gröda, kan nå 1,5 meter.
- Har ett mycket djupt och tätt rotsystem, kan därför binda mycket kol i jorden,
Klimatvänlig gröda
Viking teamet vill introducera Kernza till de nordiska och baltiska länderna på grund av dess förmåga att begränsa klimatförändringen. Kernza har ett djupt och tätt rotsystem som ger växten förmågan att fixera kol i jorden. Växten erbjuder också habitat för biodiversitet eftersom den kontinuerligt täcker jorden. Det förhindrar också att jordmånen eroderar vilket leder till bättre vattenkvalitet då inga näringsämnen läcker ut i vattnet.
– Den huvudsakliga orsaken till att vi är intresserade i denna gröda är för dess många miljöfördelar. Odlingsprocessen släpper ut färre mindre växthusgaser eftersom man inte behöver plöja jorden årligen och man behöver mindre bekämpningsmedel mot ogräs och skadedjur eftersom Kernza täcker jorden året runt, säger Valentin Picasso.
Lovande resultat för Kernza i regionen
Projektet har utfört två år av datainsamling både på säd och grovfoder och har ännu ett år kvar. De preliminära resultaten är, enligt Picasso, uppmuntrande även om skörden från Kernza generellt är mycket mindre än för årliga sädesslag.
– En sak vi upptäckt är att Kernza verkar växa väldigt bra i Baltikum. I Litauen skördade man upp till två ton per hektar, vilket är en mycket stor skörd för denna växt enligt vad vi har sett på andra håll. Grovfoderproduktionen av Kernza har varit bra, vi har fått allt mellan fem och tio ton per hektar varje år. Så om man adderar både spannmålsskörden och grovfoderskörden blir det ekonomiskt, säger han.
De tidiga resultaten indikerar också att Kernza har god tolerans av den nordiska vintern eftersom växten har överlevt vintern i alla testområden.
– Kvalitetsanalysen av grovfodret visar också positiva resultat. Grovfoder av Kernza innehåller mycket protein och energi, så vi tror att det kan integreras bra med andra foder åt nötkreatur, men också i mejerisystemet. Baserad på våra preliminära resultat tänker vi att det finns en stor potential för denna gröda i norra Europa, säger Picasso.
Nyhet i Norden och Baltikum
Kernza är en en ny gröda i regionen, men enligt Picasso har den fått ett positivt mottagande inom branschen och stora företag följer projektet noga. Som andra sädesslag kan Kernza användas för att laga mjöl och bakning, men också fermentering och ölbryggning.
– I Norden och Baltikum finns små bagerier och företag som diskuterat med våra forskare och utvecklat sina egna små sidoprojekt där de testar Kernza. Säden är fortfarande liten jämfört med vete eller korn eftersom den innehåller mindre stärkelse och mer protein och andra näringsämnen. Bagare har blandat olika mängder Kernza med vete och med forntida spannmålssorter såsom spelt och bakat kex, surdegsbröd, mörkt bröd och liknande. De berättar att Kernza tillför en speciellt, nötaktig eller jordig smak, säger han.
Projektet huvudsakliga intressenter är jordbrukarna och i varje land har projektet demogårdar tillsammans med jordbrukare.
– Att interagera med jordbrukarna har varit en av de mest intressanta delarna av projektet. Att producera spannmål och grovfoder samtidigt är en helt nytt. Bönderna bidrar med praktisk kunskap, kreativitet och erfarenhet, och deras idéer är ofta mycket mer intressanta än vad vi forskare kan komma på. Vi har lärt oss allt om processen efter skörden såsom lagring, konservering och industrialisering av dem.
Nästa agrikulturella revolution
Projektets långsiktiga mål är att etablera och utvidga Kernza i värdekedjorna, så att Kernza blir en viktig gröda som ingår i statistiken tillsammans med de viktigaste spannmålen, såsom vete.
– Det betyder alltså att vi verkligen satsar på stora odlingsarealer. Vi arbetar inte med en nischgröda som växer på små arealer, har högt värde och endast är tillgänglig för ett fåtal personer, säger Valentin Picasso.
Det är också viktigt att fortsätta diversifiera alternativen för fleråriga spannmålsgrödor och börja testa flerårig råg, flerårigt vete och andra fleråriga växter, som esparsett eller solros, enligt honom.
– Den första agrikulturella revolutionen förändrade samhället och skapade etablerade civilisationer. Den andra var den gröna revolutionen som dramatiskt förändrade skörden genom växtförädling och användning av kvävegödselmedel och bekämpningsmedel vilket haft en negativ inverkan på miljön. Hittills har alla innovationer bara mildrat problemet, men inte löst det. Utvecklingen av fleråriga spannmålsgrödor är, enligt mig, den tredje stora agrikulturella revolutionen. Det är den nivån av effekt vi hoppas på. Vi vill förändra jordbrukslandskapet i Europa med fler fleråriga grödor och större mångfald, säger han.
