Det finns nio samiska språkvarieteter som talas idag. Forskarnätverket Network to Support Research and Teaching of Small Saami Languages (SAMLA) jobbar med att stöda forskningen och undervisningen i fyra av de små samiska språken: sydsamiska, lulesamiska, skoltsamiska och enaresamiska.
Sydsamisk och lulesamisk är utbredda i Norge och Sverige, medan enaresamiska talas främst i Finland. Skoltsamisk talas också i Finland och tidigare även i delar av Ryssland. Det finns endast några hundra språkanvändare av vart ett av dessa språk.
– Det gemensamma för dessa fyra språk är att de alla definieras som kritiskt hotade av UNESCO. En orsak till att vi ville fokusera på de små samiska språken i vårt nätverk är att de har utmaningar som skiljer sig lite från till exempel nordsamiska, som är det enda samiska språket med status som hotat och inte kritiskt hotat. Det finns områden där nordsamiska är majoritetsspråket, men egentligen ingenstans där de små samiska språken är majoritet. Man kan säga att de är en minoritet i en minoritet, säger första amanuens Ingvill Bjørnstad Åberg.
Hon är projektledare för SAMLA och jobbar med lärarutbildning vid Nord universitet i Norge. SAMLA består också av forskare från Uleåborgs universitet i Finland och Mittuniversitet i Sverige. Syftet med nätverket är att främja samarbete mellan språklärare, studenter, forskare och beslutsfattare.
Stöd till språklärare och lärarutbildning
Den största utmaningen för de små samiska språken är att det inte finns nog lärare och personer som utbildar sig till lärare i dessa språk. Därför satsar nätverket extra på att stöda språklärare och språklärarutbildningarna.
– De få lärare som finns är ofta ensamma på sin skola utan något kollegium eller nätverk runt sig. Till exempel i Sverige kan det vara samma lärare i sydsamiska som kör runt stora delar av det sydsamiska området och erbjuder sin undervisning. Det vill säga använder största delen av sin arbetstid med att köra många kilometer mellan skolor. Vi vill erbjuda en arena där man kan utbyta erfarenheter med lärare i de andra små samiska språken som kanske är i liknande situation, säger Bjørnstad Åberg.
På Nord universitet finns det lärarutbildningar i lulesamiska och sydsamiska, med sammanlagt fem nya studenter det senaste året. Samtidigt som det råder skriande brist på lärare inom de små samiska språken ser forskarna ett ökat intresse för att lära sig dessa språk.
– Jag känner bäst till den norska kontexten och där ökar intresset att lära sig både syd- och lulesamiska. I år fick vi hela 26 sökande till kandidatutbilningen i lulesamiska på Nord universitet. Så det är på den nivån att man rekryterar folk till språklärarutbildningen för att försöka täcka behovet, säger Bjørnstad Åberg.
SAMLA vill stärka språklärarutbildningen bland annat genom att främja samarbete mellan länder.
– Dessa språkgrupper rör sig ju över landsgränserna och borde inte ses isolerat. Det är samma språk och i hög grad samma behov för sydsamiskan i både Norge och Sverige till exempel. Men vi ser en del institutionella hinder som gör det svårt för någon i Sverige att antas till en språklärarutbildning i Norge eftersom systemet för ansökan och antagning inte är anpassade att gå på tvärs av landsgränserna. Vi vill skapa ett forum där vi kan diskutera den här sortens utmaningar och potentiella lösningar, säger Bjørnstad Åberg.
Behov för litteratur på små samiska språk
Utöver att främja språklärarutbildning framhäver Ingvill Bjørnstad Åberg översättning av barnlitteratur som ett viktigt område att prioritera för att revitalisera de små samiska språken.
– Det är väldigt få personer som jobbar med översättning av litteratur till dessa språk, så arbete med att få tillgång till översatt litteratur är ganska prekärt. Tillgång till litteratur på samiska är en av de viktigaste aspekterna för att språken ska kunna användas i vardagen och inte bara i skolan, säger hon.
För att stöda lärare och lärarstudenter i de små samiska språken planerar nätverket att ordna flera möten, bland annat ett med institutionsledningen på de tre universitet som är med i nätverket och ett med lokalpolitiker med ansvar för skolpolitiken i de berörda regionerna.
– Vi vill utmana ledningen vid våra universitet kring vad deras ansvar är när det kommer till att skapa rum för dessa små språk vid sin egen institution. Nord universitet har ett så kallat nationellt ansvar för sydsamiska och lulesamiska i högskoleutbildning i Norge och vi vill starta en diskussion kring vad det ansvaret kan innebära för konkreta handlingar. Med politikerna kommer vi tala om vilka politiska åtgärder som lärare i samiska har behov för som stöd i deras arbete, berättar Bjørnstad Åberg.
Läs mer om Network to Support Research and Teaching of Small Saami Languages (SAMLA).
