Mental ohälsa, speciellt bland unga, är ett växande problem i de nordiska länderna under 2000-talet. 60 procent av unga i åldern 16–24 uppger att de lider av psykiska besvär enligt nya data från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor i Sverige. Folkehelseinstituttet (FHI) visar en ökning av psykiska besvär bland unga i Norge i samband med coronapandemin och i Finland har antalet besök i offentlig hälso- och sjukvård ökat betydligt på grund av psykisk ohälsa bland unga enligt Institutet för hälsa och välfärd (THL). Liknande uppgifter rapporteras i Danmark.
Det nordiska universitetssamarbetet Leveraging Nordic Opportunities to Transform Mental Health Care through Precision Medicine (PreciMENT) bildades för att främja och utveckla vården av mental ohälsa genom så kallad precisionspsykiatri. Samarbetsprojektet leds av professor Ole Andreassen vid Center for Precision Psychiatry på Universitet i Oslo. I samarbetet ingår också Karolinska institutet i Stockholm, Islands universitet och Köpenhamns universitetssjukhus.
– Huvudmålet med nätverket är att skapa ett starkt forskningsbaserat samarbete mellan universitet i Norden för att utbilda nästa generation av forskare i precisionspsykiatri. Det är ett nytt forskningsområde och därför är det viktigt att vi utbyter kunskap kring det. Vi försöker skapa nätverk och bidra till mobilitet så att forskare får resa mellan de olika centren, säger Ole Andreassen.
Fakta om precisionsmedicin
- Kallas också individualiserad medicin, personaliserad medicin och individanpassad medicin på svenska. I Danmark talar man om personlig medicin.
- Nya teknologier gör att man nu kan få mycket stora mängder biologiska data från enskilda individer. Precisionsmedicin utgår från denna data.
- Precisionsmedicin möjliggör skräddarsydd prevention, diagnos, behandling och uppföljning, baserat på den enskilde patientens unika förutsättningar, exempelvis genetisk profil och specifika biomarkörer.
- Källor: Det här är precisionsmedicin (Karolinska universitetsjukhuset 2024), Persontilpasset medisin eller presisjonsmedisin? (Kashif Waqar Faiz, Tidsskrift for den norske legeforening 2025)
Behandling enligt individuella behov
Precisionspsykiatri handlar om att finna individuellt anpassad behandling för olika typer av psykiska besvär.
– Många mediciner för mentala besvär har mycket biverkningar och en tredjedel fungerar dåligt för individuella patienter. Så vi vill på förhand kunna avgöra om en medicin är sannolik att fungera för en individ baserat på hälsodata. Då slipper vi behandla någon i en lång tid och sedan märka att medicinen inte fungerar utan bara ger biverkningar för just denna patient. Det samma gäller också andra typer av behandling såsom samtalsterapi, sociala åtgärder och så vidare, alla responderar olika på behandlingar och vi vill kunna anpassa behandlingen efter patienten, säger Ole Andreassen.
Precisionspsykiatri handlar också om prediktion och tidig upptäckt av sjukdom. Med hjälp av nya analysverktyg är tanken att man ska kunna förutse effekten av en behandlingssort, men också risken för att utveckla mentala besvär i framtiden.
– Målet är att om man kommer till kliniken med ospecifika symptom ska det gå snabbt att avgöra vilken typ av behandling och eventuell medicinering som kan vara rätt för just denna patient. Vå forskning ska i bästa fall leda till mer effektiva behandlingar och färre som får fel medicinering.
Mellan precisionspsykiatri och annan precisionsmedicin finns det många synergier.
– Både hur man tänker och metoderna är ganska lika. Det finns mycket överlappning i fråga om big data och GDPR. De nordiska register och biobanker vi utgår ifrån är också de samma. Det är inte så att det finns en psykiatribiobank eller en cancerbiobank utan det är samma biobanker som användas för flera sorters precisionsstudier, men vi studerar olika sjukdom. För oss handlar det som nämnt om att till exempel försöka förutse om en medicin med biverkning är värt att ta i bruk för en patient medan gällande cancer handlar det till exempel om att tidigt upptäckt av tumörer, säger Andreassen.
Värdefulla nordiska data
Samhällena i Norden har hög grad av digitalisering och det finns många likheter i hälsoväsendet och den offentliga vården i de nordiska länderna. Det underlättar arbetet i universitetssamarbetet PreciMENT, enligt Andreassen.
– Norden har en helt unik fördel i det att vi har tillgång så stora mängder hälsodata. I Kina finns en stor population, i USA väldigt god teknologi och tyskarna är bra på produktion, men den absolut största fördelen vi har inom life science-forskning i Norden är våra databanker. Vi har inte bara goda hälsoregister men också väldigt bra sjukhus med systematiserade informationspraxis. Detta gör att vi kan samordna kvalitet mellan de nordiska länderna så att de kan fungera som en slags Real World Discovery-plattform. Efter etisk godkännande och i linje med GDPR, kan vi använda data från hälsoväsendet till forskning på olika sätt, till exempel för att träna modeller från populationskohorter, säger han.
Utgående från den tillgängliga data, identifierar forskarna riskfaktorer såsom miljö-, genetiska-och kliniska faktorer och utvecklar nya analysteknologier. Bland annat utvecklar projektet nya metoder baserat på artificiell intelligens och validerar algoritmer med hjälp av hälsodata från långvariga uppföljningsstudier.
